Ekonomi

Kinas tillväxt bromsar in under andra kvartalet

Exporten rusar med teknikkomponenter och elbilar medan inhemsk efterfrågan och bostadsmarknad förblir svaga, stigande oljepriser pressar företag att svälja kostnader när konsumenter inte tål prishöjningar

Bilder

bbc.com
VCG via Getty Images An employee at a wind turbiner manufacturing company uses work tools to put together some steel parts. In the image, he is pictured squatting at the centre of one of the steel frames. VCG via Getty Images An employee at a wind turbiner manufacturing company uses work tools to put together some steel parts. In the image, he is pictured squatting at the centre of one of the steel frames. bbc.com

Kinas ekonomi växte med 4,3 procent under andra kvartalet 2024, ned från 5 procent under första kvartalet, rapporterar BBC med hänvisning till officiell statistik. Siffrorna avser det första hela kvartalet sedan kriget med Iran bröt ut i slutet av februari och kommer samtidigt som Peking försöker rida på exportframgångar medan hemmamarknaden går trögt.

Exporten steg med 27 procent i juni jämfört med samma månad i fjol, enligt BBC. Uppgången förklaras bland annat av stark global efterfrågan på halvledare till datacentraler för artificiell intelligens och av ökande försäljning utomlands av kinesiska elbilar. Bilexporten översteg en miljon fordon på en månad för första gången i juni, en milstolpe som visar hur stor del av Kinas industrikapacitet nu är inriktad på utlandet.

På hemmaplan är bilden svagare. Kinas nationella statistikmyndighet pekade i sin officiella kommentar på ”mer yttre instabilitet och osäkerhet” och beskrev en obalans mellan starkt utbud och svag inhemsk efterfrågan. Separata indikatorer för juni visade bara en försiktig förbättring: detaljhandeln steg med 1 procent efter en nedgång i maj, medan priserna på nya bostäder föll igen, om än i långsammare takt än månaden före.

Pressen syns tydligast i företagens möjligheter att ta betalt. Analytikern Fabien Yip på IG sade till BBC att kinesiska företag i praktiken sväljer högre kostnader för energi och råvaror, eftersom konsumenterna inte kan bära högre priser. Det kan fungera när insatskostnaderna är stabila, men blir snabbt mer plågsamt när oljepriserna stiger och uppgången består. Då förvandlas en geopolitisk chock till ett marginalproblem som sprider sig genom leverantörskedjorna.

Vissa ekonomer menar att inbromsningen i rubrikerna delvis kan vara avsiktlig. Julian Evans-Pritchard på Capital Economics sade att den svagare siffran kan spegla Pekings beslut tidigare i år att sänka sitt årliga tillväxtmål till intervallet 4,5–5 procent, den lägsta nivån sedan 1991, snarare än ett plötsligt ras i aktiviteten. Han pekade också på att indikatorer i juni förbättrades på flera håll, vilket enligt honom talar emot att kvartalet ska tolkas som en skarp försämring.

För omvärlden är blandningen viktigare än en enskild tillväxtsiffra. Svag inhemsk efterfrågan gör att kinesiska fabriker fortsätter jaga utländska köpare, medan exportstyrkan – koncentrerad till tekniska komponenter och fordon – innebär att överskottsvaror trycks ut på marknader där man redan diskuterar tullar och industripolitik. Det är en klassisk följd av statligt styrda incitament: när hemmamarknaden inte absorberar produktionen måste systemet hitta en ventil utåt.

Andra kvartalets siffror fångar därmed en ekonomi som fortfarande kan skeppa rekordvolymer utomlands, men som har svårt att få hushållen att konsumera och bostadsmarknaden att stabiliseras. Exportmaskinen går, men den inhemska efterfrågan och fastighetssektorn fortsätter att dra ned helheten.