Världen

Över 500 befaras döda efter två misstänkta båtolyckor utanför Myanmar

IOM och FN:s flyktingorgan larmar om rohingyer som kan ha kapsejsat efter avfärd från Rakhine och Ayeyarwady i slutet av juni och början av juli, smugglarnätverk seglar även utanför säsong eftersom vinsten tas i förskott och risken bärs av passagerarna

Bilder

The IOM and UNHCR have voiced alarm in a joint statement at reports ‘that two boats carrying more than 500 people may have capsized off the coast of Myanmar in recent days’. Photograph: Chaideer Mahyuddin/AFP/Getty Images The IOM and UNHCR have voiced alarm in a joint statement at reports ‘that two boats carrying more than 500 people may have capsized off the coast of Myanmar in recent days’. Photograph: Chaideer Mahyuddin/AFP/Getty Images theguardian.com

Mer än 500 människor befaras ha omkommit efter två misstänkta båtolyckor utanför Myanmar, enligt ett gemensamt uttalande från Internationella organisationen för migration och Förenta nationernas flyktingorgan, återgivet av The Guardian. Organisationerna uppger att de oroas av rapporter om att två fartyg med människor som flydde förföljelse – främst rohingyer – kan ha kantrat efter att ha lämnat delstaten Rakhine i slutet av juni. Den ena båten, som tros ha haft omkring 250 personer ombord, tappade kontakten kort efter avfärd. Den andra, med uppemot 280 personer, tros ha sjunkit utanför Myanmars Ayeyarwadykust den 8 juli. Varken händelserna eller någon dödssiffra har bekräftats officiellt.

Uppgifterna visar hur fördrivning blir en marknad när lagliga vägar ut är få och kontrollen är ojämn. Enligt organisationerna kan vissa passagerare ha rest från Cox’s Bazar i Bangladesh, där över en miljon rohingyaflyktingar lever i läger. Rörligheten från lägren är begränsad, möjligheterna att arbeta är små och chanserna till vidarebosättning är få; den påstådda ”valfriheten” blir i praktiken en plats hos en människosmugglare på en överlastad båt. Organisationerna uppger också att överfarterna skedde utanför den ordinarie seglingssäsongen, då förhållandena normalt är farligare, och att skyfall och översvämningar i regionen ökade riskerna. Just då skulle en aktör med verkligt säkerhetsansvar ställa in avgångar – men ett smugglarnätverk som får betalt per passagerare har incitament att ändå gå till sjöss.

Om uppgifterna bekräftas skulle de två förlisningarna läggas till de nära 300 personer som enligt uttalandet hittills i år rapporterats saknade eller döda i Andamansjön och Bengaliska viken, däribland rohingyaflyktingar och bangladeshiska medborgare. Förra året rapporterades nära 900 rohingyer saknade eller döda till havs i norra Indiska oceanen, av fler än 6 500 som försökte ta sig över. Siffrorna beskriver en återkommande rutt: sjövägen förblir lönsam för människohandlare därför att kostnaden för misslyckanden bärs av passagerarna och deras familjer, medan vinsten tas ut i förskott.

Förenta nationernas organ efterlyser förstärkta insatser för sjöräddning, tillgång till asyl och skydd samt åtgärder mot nätverk för människosmuggling och människohandel. De berömmer också Bangladesh för att under flera år ha tagit emot rohingyaflyktingar, men understryker att både värdsamhällen och flyktingar behöver långsiktigt internationellt stöd. Samtidigt visar formuleringarna på ett grundproblem: biståndsbudgetar kan hålla läger igång, men de skapar inte i sig laglig ställning, varaktig säkerhet i Myanmar eller ett trovärdigt alternativ till båten.

Båtarna lämnade Rakhine i slutet av juni. Några dagar senare, enligt organisationerna, förlorades kontakten – och havet för sina egna protokoll.