PFAS hittas i grundvatten över hela Sverige

PFAS-kemikalier har påträffats i grundvattenprover runt om i Sverige, och Skåne sticker ut som den mest drabbade delen av landet, rapporterar Helsingborgs Dagblad. Enligt tidningen har Sveriges geologiska undersökning tagit prover i tre år på nära 250 platser, bland annat i brunnar, grundvattenrör och naturliga källor.

Resultaten visar hur föroreningar kan bli en nationell fråga även när källorna är lokala och sinsemellan olika. Grundvatten rör sig långsamt och är svårt att återställa när det väl förorenats. Kostnaden blir sällan en engångssanering, utan åratal av provtagning, ny vatteninfrastruktur och begränsningar i användningen. När problemet upptäcks genom löpande övervakning snarare än genom en enskild olycka kommer räkningen utan att det är självklart vem som ska faktureras.

Att Skåne uppvisar högre halter pekar också på ojämn exponering. Risken för ett hushåll beror på var vattnet tas ifrån och hur ofta det kontrolleras, inte på en enhetlig nationell standard som i praktiken upplevs likadant överallt. Det skapar en tvådelad verklighet: vissa kommuner kan lägga pengar på tätare mätningar och alternativa vattenkällor, medan andra får hantera osäkerhet och provisoriska lösningar.

Helsingborgs Dagblad lyfter att de högsta halter som Sveriges geologiska undersökning uppmätt hittades vid Rövarekulan i Höörs kommun, ett naturreservat. Ett skyddat landskap skyddar inte grundvattenmagasinet under marken; det betyder bara att föroreningen nu dyker upp även på platser som antagits vara orörda.

Den institutionella reaktionen börjar med mätning, men mätning är bara början på kostnaderna. Varje ny provtagningsomgång ger fler platser som kräver uppföljning, fler lokala frågor om ansvar och mer tryck att agera innan hälsoeffekterna är fullt kartlagda.

Efter tre års provtagning från Sveriges geologiska undersökning rapporteras alltså de värsta svenska grundvattenvärdena från ett naturreservat i Höör.