Uber köper Delivery Hero, affären värderas till 14,8 miljarder dollar och slår ihop Uber Eats med Foodpanda och Talabat i 99 länder, verksamhet i 14 länder styckas av och säljs för att blidka konkurrensmyndigheter medan budskap om inga personalförändringar till 2029 väntar på det finstilta

Bilder

Uber said it would maintain Delivery Hero’s headquarters in Berlin and make no changes to its workforce until at least 2029. Photograph: Delivery Hero theguardian.com

The deal will combine Uber Eats with Delivery Hero’s brands across 99 countries. Photograph: Sarah Meyssonnier/Reuters theguardian.com

Uber har gått med på att köpa tyska Delivery Hero i en affär värderad till 14,8 miljarder dollar. Uber erbjuder 41,50 euro per aktie och tänker föra in Delivery Heros matleveransvarumärken under Uber Eats, rapporterar Guardian. Efter att ha räknat av Ubers tidigare köp av omkring en fjärdedel av aktierna – bland annat ett köp i maj – bedömer Uber att slutnotan för att ta över resten blir 13,7 miljarder dollar. Tillsammans uppges plattformarna ha förmedlat beställningar för 236 miljarder dollar under 2025.

Affärens konstruktion visar var den verkliga makten sitter: hos konkurrensmyndigheterna. Uber tar inte över Delivery Heros verksamheter i 14 länder där Uber redan står starkt. De delarna – däribland Glovo på marknader som Spanien och Portugal, foodora i Norge och Sverige samt Yemeksepeti i Turkiet – ska i stället säljas för 1,6 miljarder dollar till SSW Partners, ett riskkapitalbolag med säte i New York. Utskiftningen är utformad för att undvika anklagelser om dominerande ställning där nätverken redan överlappar, samtidigt som Uber kan svälja resten av Delivery Heros geografiska räckvidd.

Delivery Hero bidrar med varumärken som i många regioner blivit förstahandsval: Foodpanda i delar av Asien, PedidosYa i Latinamerika och talabat i Mellanöstern. Uber har samtidigt drivit linjen att deras program ska bli en vardagsvana för flera ändamål. Enligt Guardian hävdar bolaget att kunder som använder både samåkningstjänst och matleverans spenderar tre gånger mer än de som bara använder en tjänst. Skalan handlar alltså inte bara om fler restauranger, utan om att låsa in användaren i ett och samma konto, samma betalningssätt och samma belöningssystem.

Tidpunkten passar in i en bredare omställning efter pandemin. Matleveranser växte snabbt under nedstängningarna, och har därefter kämpat med fasta kostnader och med att få kunder att beställa igen när hushållen blivit mer priskänsliga. Guardian pekar på en konsolideringsvåg: DoorDash köpte brittiska Deliveroo i fjol och Prosus tog över JustEat Takeaway. Jakten på större nätverk tyder på att affärsmodellen haft svårt att gå ihop per leverans utan att pressa någon part – restaurangerna, buden eller kunderna.

Uber försöker samtidigt göra affären mer lättsmält för politiker och myndigheter. Bolaget säger att Delivery Hero ska behålla sitt huvudkontor i Berlin och att inga förändringar av arbetsstyrkan ska ske förrän tidigast 2029. Uber lovar också att investera 2 miljarder euro i Tyskland under fem år. Affären väntas slutföras under andra halvåret 2027, vilket lämnar gott om tid för tillståndsprövningar, integrationsplaner – och för den tysta omförhandlingen av villkor som sällan syns i pressmeddelanden.

Delivery Heros styrelse och ledning stöder övertagandet enhälligt och planerar att rekommendera det till aktieägarna, enligt Guardian. Prosus har dessutom gått med på att sälja sitt innehav på 17 procent till Uber. Nästa fas i leveransmarknaden skrivs därmed i aktieböcker och myndighetsakter, snarare än i de putsade budskap som möter användaren i programmen.