Trumps fredsstyrelse skrotar Gazas återuppbyggnad och nöjer sig med pilotläger vid Rafah
Miljardlöften uteblir och Israel stoppar både internationell styrka och palestinsk polis, metropolen blir en logistikhub vid gränsövergången och väntar på israeliskt val
Bilder
Palestinians collect aid supplies from trucks that entered Gaza in October last year. Photograph: Ramadan Abed/Reuters
theguardian.com
A reconstruction plan for ‘New Gaza’ put together by the Board of Peace. Illustration: Board of Peace
theguardian.com
The aftermath of Israel’s air and ground offensive in Rafah, Gaza, photographed in January 2025. Photograph: Jehad Alshrafi/AP
theguardian.com
Hamas al-Hdabi, holds the body of his father, Sohail, who was killed in an Israeli strike on Gaza City on Thursday. Photograph: Dawoud Abu Alkas/Reuters
theguardian.com
The head of an anti-Hamas faction, Hussam al-Astal, in an Israeli-held area in Khan Younis, Gaza in November 2025. Photograph: Reuters TV
theguardian.com
En återuppbyggnadsplan som marknadsfördes som en omvandling av Gaza för 17 miljarder dollar har krympt till ett försöksläger som inte väntas öppna förrän tidigast i slutet av 2024. Enligt The Guardian har Donald Trumps så kallade ”fredsstyrelse” skrotat sin fullskaliga återhämtningsplan till förmån för en tillfällig anläggning i södra Gazaremsan, nära Rafah, avsedd att rymma bara en liten del av Gazas omkring två miljoner fördrivna.
Att storslagna ritningar blir ett enda läger säger något om vad som i praktiken styr Gaza: vem som får röra sig, vem som får bygga och vem som får bära vapen. The Independent rapporterar att styrelsen har lanserat idén om ett läger som skulle övervakas av en internationell säkerhetsstyrka och en nyutbildad palestinsk poliskår, men Israel har varken godkänt att någon av dessa styrkor verkar inne i Gaza eller tillåtit den teknokratiska nationella kommittén för Gazas förvaltning att arbeta på plats. Världsbanken hade, enligt The Independent, inte fått in någon del av de utlovade miljardbeloppen från givarländerna i början av juni 2023, vilket gör ”utfästelserna” mer till pressmaterial än till faktiska beställningar.
The Guardian beskriver hur ett litet antal marockanska och kosovanska officerare har anlänt till Israel för att utgöra kärnan i en internationell stabiliseringsstyrka, med en logistisk bas som håller på att färdigställas vid övergången Kerem Shalom. Men förberedande arbete på själva lägret har inte inletts, och satellitbilder som tidningen hänvisar till visar uppgrävd mark nära Rafah men inga nya byggnader. Tidsplanen har nu kopplats till israelisk inrikespolitik: diplomater i Jerusalem säger till The Guardian att de inte väntar sig några större framsteg före Israels val den 27 oktober.
På papperet ska försökslägret visa att styrning är möjlig: palestinsk administration, palestinsk polis och en mindre internationell säkerhetsnärvaro. I praktiken bygger projektet på tillstånd som när som helst kan dras tillbaka, samtidigt som den vapenvila som skulle skapa arbetsutrymme har varit genomsläpplig. The Guardian uppger att Israel genomfört frekventa attacker sedan vapenvilan utlystes i oktober 2023 och att mer än 1100 palestinier dödats, samt att israeliska styrkor upprepade gånger gått längre än den överenskomna vapenvilelinjen. Tidningen skriver att den israeliska armén nu direkt ockuperar mer än 60 procent av Gaza och dessutom skapat en buffertzon utanför detta – villkor där ”återuppbyggnad” i praktiken blir en förhandling om tillträde, inte ett byggschema.
Styrelsens egna villkor snävar in handlingsutrymmet ytterligare. Nickolay Mladenov, som The Independent beskriver som styrelsens högste representant för Gaza, säger att full avväpning av Hamas och andra grupper är ett villkor för fullt återuppbyggnadsstöd. Samtidigt anklagar både Hamas och Israel varandra för att bryta mot vapenvilans villkor, och förhandlingarna om avväpning står still, enligt The Independent. Resultatet blir en plan som kräver en grad av säkerhetssamordning och politisk följsamhet som parterna inte har velat – eller kunnat – leverera.
I nuläget är den mest konkreta leveransen därför inte ett återuppbyggt kvarter utan en stödbas vid en gränsövergång. Försäljningen av en ”framtidsstad” har blivit ett läger som främst existerar i utkast, satellitbilder och valkalendrar.