Politik

Storbritannien förstatligar British Steel

Kinesiska Jingye planerade stänga masugnarna i Scunthorpe och Peking hotar rättsliga åtgärder med hänvisning till investeringsavtal, industripolitiken blir fråga om vem som tar förlusterna

Bilder

A steel worker at one of the blast furnaces at the British Steel site in Scunthorpe, Lincolnshire (Darren Staples/PA) (PA Archive) A steel worker at one of the blast furnaces at the British Steel site in Scunthorpe, Lincolnshire (Darren Staples/PA) (PA Archive) PA Archive

Storbritanniens regering tog på torsdagen över British Steel i statlig ägo. Enligt The Independent motiveras åtgärden med att säkra fortsatt stålproduktion vid Scunthorpe i Lincolnshire och att skydda leveranskedjor. Bolaget ägdes tidigare av det kinesiska företaget Jingye, som planerat att stänga masugnarna i norra Lincolnshire innan förstatligandet.

Pekings reaktion handlade mindre om en enskild anläggning och mer om en signal till framtida kapital. Kinas handelsministerium sade sig vara ”starkt missnöjt” och att beslutet gav ”ett allvarligt slag” mot kinesiska företags förtroende för att investera i Storbritannien, rapporterar The Independent. En talesperson sade till The Global Times att Storbritannien med tvång tagit kontroll över British Steel och förstatligat det med hänvisning till nationell säkerhet. Kina uppgav samtidigt att man kommer att stödja kinesiska företag att skydda sina rättigheter med rättsliga medel och vidta ”kraftiga åtgärder” för att värna sina intressen.

Den rättsliga ramen är central, eftersom den avgör om detta framställs som en engångsräddning eller som ett verktyg som kan användas igen. The Independent skriver att lagen Steel Industry (Nationalisation) Act 2026 nu fått kunglig stadfästelse, vilket ger ministrar befogenhet att föra över aktier eller egendom i stålbolag till statlig ägo. Parlamentet hade redan kallats in på en lördag i april 2025 för att anta särskild lagstiftning för att hålla Scunthorpe öppet. Beslutet har alltså vuxit fram genom tillfälliga nödlösningar snarare än genom ett enda tydligt brott med den tidigare linjen.

I London ramas den politiska berättelsen in av arbetstillfällen och ”en avgörande nationell förmåga”, som premiärminister Keir Starmer uttryckt det, samt ett löfte om att stabilisera bolaget och göra det till ett ”kommersiellt hållbart, koldioxidsnålt företag”, enligt The Independent. För Peking handlar det i stället om förutsägbarhet: ministeriet uppmanade Storbritannien att följa internationella regler och sina åtaganden enligt det bilaterala investeringsavtalet mellan Kina och Storbritannien, samt att behandla kinesiska företag ”rättvist och opartiskt”. Mellan dessa positioner finns den olösta frågan om värdering: vad Jingye har rätt till, vad Storbritannien tänker betala, och hur stor del av notan som i slutänden hamnar hos skattebetalarna i stället för hos de ägare som ville avveckla kapacitet.

Förstatligandet förändrar också spelplanen för den koldioxidsnåla omställningen. Privata ägare kan stänga olönsamma masugnar; regeringar tenderar att hålla dem igång tills den politiska kostnaden för nedläggning blir hanterlig. Den nya ledningen ska genomföra en omställning till koldioxidsnål produktion och samtidigt vara kommersiellt bärkraftig, men staten äger nu nedsidan av risken medan man försöker bevara uppsidan i form av industriell kontinuitet.

Kina säger att man kommer att följa utvecklingen noga och driva rättsliga processer. Storbritannien har redan antagit lagen som gör det möjligt för ministrar att ta tillgångarna.