Andy Burnham skrotar Starmers planerade digitala id-kort

Bilder

×

A London march against digital ID cards in October 2025. A petition opposing Keir Starmer’s plan attracted about 3m signatures. Photograph: Chris J Ratcliffe/AFP/Getty Images theguardian.com

Ed Miliband is expected to be asked to reform the Foreign Office (PA) (PA Wire) PA Wire

Andy Burnham is expected to set out his plans when he takes over as prime minister on Monday, with reports suggesting he could back more drilling in the North Sea (Gareth Fuller/PA) (PA Wire) PA Wire

Climate change activists protest in London against more drilling (Reuters) Reuters

‹ ›

Enligt The Guardian väntas Andy Burnham skrota Keir Starmers planerade system för digitala identitetshandlingar när han på måndag tillträder som Storbritanniens premiärminister. Förslaget, som marknadsförts som ”Brit-kortet”, skulle införas senast 2029 och vara obligatoriskt för personer som behöver bevisa sin rätt att arbeta. En namninsamling mot planen samlade omkring tre miljoner underskrifter, uppger tidningen.

Omsvängningen blir ett test av hur snabbt en ny ledare kan riva upp en prestigeåtgärd som redan hunnit få ett eget stödjande skikt av myndigheter, konsulter och intressenter. Starmer beskrev systemet som ett verktyg mot olagligt arbete och som del av en stramare gränspolitik. Tony Blair-institutet välkomnade det som ett steg mot att modernisera offentliga tjänster och ”bygga förtroende”, enligt The Guardian. Men även anhängare hade svårt att förankra planen i en tydlig prislapp: Storbritanniens oberoende budgetmyndighet bedömde att den kan kosta omkring 1,8 miljarder pund, en uppskattning som tjänstemän avfärdade, samtidigt som regeringen själv inte lade fram någon klar budget. Den oklarheten är central, eftersom den gör att en diskussion om fri- och rättigheter och statens kapacitet reduceras till en mer grundläggande fråga om upphandling och leverans: om ingen kan säga vad det kostar kan heller ingen ställas till svars för resultatet.

Burnhams uttalade alternativ är att styra om uppmärksamhet och resurser till levnadskostnaderna. I praktiken ger det en omedelbar politisk utdelning att stoppa ett omstritt bygge snarare än att leverera en mätbar förbättring – särskilt när besparingarna av att avbryta projektet, enligt regeringens egen redovisning, är osäkra. The Independent skriver att Burnham också förbereder en bred offensiv redan första dagen, med omläggning i utrikespolitiken och möjliga förändringar i regeringen. Enligt källor i Labour diskuteras reform av utrikesdepartementet och en färdplan tillbaka till att lägga 0,7 procent av bruttonationalprodukten på internationellt bistånd. Den dagordningen rör samma institutionella terräng som identitetssystemet: stora, centraliserade konstruktioner som lovar kontroll och samordning, men som i praktiken är beroende av känslig datahantering, samarbete mellan departement och ett folkligt samtycke som kan försvinna efter en enda skandal.

Digitala identitetshandlingar är ingen ny idé i Storbritannien. Tony Blairs regering lagstiftade om identitetskort 2006, och koalitionsregeringen skrotade projektet 2011. Kvar blev nedlagda kostnader och en påminnelse om riskerna med att bygga nationella databaser snabbare än förtroende kan förtjänas.

Den här gången läggs ”Brit-kortet” på hyllan innan ens en offentlig budget hunnit beslutas. På måndag ärver Burnham den maskin som ritade systemet – och frågan blir vad samma maskin i stället ska få i uppdrag att bygga.