Antibiotikaresistent gonorré sprids oftare i Europa

Antibiotikaresistent gonorré upptäcks allt oftare i Europa, och Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) varnar för att mönstret håller på att ändras. Enligt Euronews rör det sig inte längre främst om enstaka fall kopplade till resor, utan om tecken på lokal smittspridning. ECDC pekar på ökande falltal i flera länder sedan 2025, däribland Frankrike, Tyskland, Sverige och Storbritannien, samt på uppgifter som tyder på att resistenta varianter cirkulerar inom europeiska sexuella nätverk.

Varningen kommer samtidigt som gonorréanmälningarna i stort har ökat kraftigt. ECDC uppger att de rapporterade gonorrétalen i regionen stigit markant under det senaste decenniet och att 2024 gav det högsta antalet bekräftade fall sedan EU:s övervakning inleddes 2009. Myndigheten påpekar dock en grundläggande tolkningssvårighet: mer omfattande provtagning och mer fullständig rapportering kan få kurvorna att peka uppåt även om den verkliga smittspridningen förändras mindre.

Resistens är däremot inte bara en följd av statistik och rapporteringsrutiner. ECDC:s oro gäller att bakterien Neisseria gonorrhoeae blir allt mindre mottaglig för de vanligaste behandlingarna i rutinsjukvården, särskilt ceftriaxon och – där det används – kombinationer med azitromycin. När förstahandsbehandling blir mindre tillförlitlig innebär varje misslyckad bot inte bara ett individuellt misslyckande utan också en extra möjlighet till vidare smittspridning, eftersom patienter ofta fortsätter vara smittsamma när symtomen är milda eller saknas.

ECDC beskriver Europas utsatthet som en blandning av införsel och lokal förstärkning. Myndigheten bedömer fortfarande att införsel utifrån är den huvudsakliga vägen för att ceftriaxonresistenta varianter ska nå Europa, och nämner delar av Sydostasien som viktiga källor till resistenta släktlinjer som spridits internationellt. Men när en variant väl finns på plats avgör den lokala smittspridningen om den förblir en klinisk kuriositet på specialistmottagningar eller blir ett vardagsproblem i primärvården.

Risken är inte jämnt fördelad. ECDC bedömer risken för den allmänna sexuellt aktiva befolkningen som låg, men högre för personer med många eller ofta skiftande partners och för dem som har samlag utan kondom med nya eller tillfälliga partners. Under 2024 uppger myndigheten att smitta mellan män som har sex med män stod för en majoritet av de rapporterade fallen, medan heterosexuell smitta stod för merparten av resten.

Nästa begränsning handlar om kapacitet: resistent gonorré blir bara synlig där laboratorier testar för den och systemen faktiskt rapporterar resultaten. ECDC ber i praktiken länderna att betala för övervakning nu, innan behandlingsmisslyckanden blir så vanliga att de märks i akutmottagningar och fertilitetsutredningar. För svensk del pekar det mot en klassisk institutionsfråga: det är billigare att låta bli att leta, men den besparingen hamnar i en budgetrad medan kostnaden för en etablerad resistensvåg sprids över hela vårdsystemet.

Än så länge har Europa fortfarande ett standardantibiotikum i injektionsform som oftast fungerar. ECDC:s budskap är att kontinenten nu börjar se vad som händer när man behandlar den förutsättningen som om den vore evig.