Alphabet utvecklar nytt Gemini-chip Frozen v2

Alphabet uppges ta fram ett nytt serverchip för att köra sina egna Gemini-modeller billigare och mer strömsnålt. Enligt TechCrunchs sammanfattning av en uppgift från The Information kallas kretsen internt för ”Frozen v2” och siktar på lansering någon gång 2028. Måttet som lyfts fram är ”symboler per watt” – alltså hur många textsymboler modellen kan skapa per energienhet – och där påstås Frozen v2 kunna ge sex till tio gånger högre effektivitet än Googles nuvarande kretsar för konstgjord intelligens.

Google bekräftade inte uppgifterna rakt av. Till TechCrunch säger bolaget att man ”ständigt forskar och prövar” och att alla projekt inte blir färdiga produkter. Samtidigt är budskapet om att konstruera maskinvara och programvara tillsammans från grunden i linje med hur hela branschen rör sig. När kostnaden för konstgjord intelligens skenar är det inte förhandlade molnpriser som avgör, utan vilken maskin som faktiskt utför beräkningarna.

Tidpunkten är viktig eftersom ekonomin i konstgjord intelligens håller på att gå från nyhetens behag till löpande driftkostnad. Investerare har återkommande ifrågasatt Alphabets planerade utgifter för infrastruktur. Tidigare i år sade Google, enligt TechCrunch, att man väntar sig att lägga 180–190 miljarder dollar på satsningar kopplade till konstgjord intelligens. Om ett framtida chip verkligen kan öka mängden producerade svar per watt förändras den interna ”prislappen” för att driva Gemini: hur många svar som kan levereras innan el, kylning och datacentralernas kapacitet blir den verkliga flaskhalsen.

Frozen v2 passar också in i ett bredare försök att minska beroendet av Nvidia, vars kretsar dominerat marknaden och där leveransbegränsningar blivit en strategisk faktor i produktplaner. TechCrunch noterar att OpenAI i juni presenterade sitt första egenutvecklade chip, en processor för slutsatsdragning kallad ”Jalapeño”, och att Anthropic enligt uppgift diskuterat ett samarbete om chiptillverkning med Samsung. Den gemensamma nämnaren är att modellbolagen vill kontrollera den del av kedjan som bestämmer merkostnaden för varje fråga användaren ställer.

För kunderna finns en följdeffekt: om de ledande leverantörerna lyckas pressa kostnaden för slutsatsdragning med egen kiselteknik flyttas konkurrensen från reklam och löften till faktisk mätning och debitering. Billigare symboler kan göra att tekniken rullas ut bredare, men det kan också leda till mer total användning, mer registrering av användarbeteende och större beroende av den plattform som kontrollerar maskinvaruflödet. Marknaden tycks ha gillat nyheten; enligt TechCrunch steg Alphabet-aktien omkring 3 procent på måndagsmorgonen efter publiceringen.

Än så länge är Frozen v2 bara ett namn i en intern färdplan och ett datum två år bort. Samma bolag som ber Wall Street acceptera utgifter i storleksordningen 180–190 miljarder dollar för konstgjord intelligens ber alltså också investerarna vänta till 2028 på den krets som kan göra dessa arbetslaster billigare att köra.