Mexiko driver dödsfall kopplade till USA:s migrationspolis till amerikanska domstolar

Två personer har skjutits ihjäl under insatser av USA:s immigrationsmyndighet och en tredje har dött i förvar under en tiodagarsperiod, rapporterar El País. Samtidigt trappar Mexikos regering upp sin respons på Trumpadministrationens skärpta immigrationspolitik. President Claudia Sheinbaum säger att Mexiko vill få amerikanska domstolar att utreda dödsfallen för 17 mexikanska medborgare som kopplas till immigrationsmyndighetens agerande, och att frågan dessutom förs vidare till Förenta nationernas högkommissarie för mänskliga rättigheter.

El País skriver att de senaste fallen bland annat gäller Lorenzo Salgado Araujo, mexikansk medborgare som var på väg till arbetet i Texas när immigrationsmyndighetens personal stoppade honom efter att ha tagit fel på person och trott att han var någon annan de sökte. Ett annat fall gäller Johan Sebastián Durán Guerrero, colombian på väg till arbetet i Maine som inte heller var måltavla för insatsen. I fallet i Maine krävde Colombias regering en, som den uttryckte det, snabb, öppen och opartisk utredning; Gustavo Petro gick längre och uppmanade till en formell anmälan mot den inblandade tjänstemannen samt lade ut en bild på honom på plattformen X. En venezuelansk medborgare, José Manuel Arenas, uppges ha dött av hjärtinfarkt under en transport mellan förvar i Georgia; Venezuela svarade inte offentligt.

Dödsfallen ingår enligt El País i en större sammanräkning som tidningen kopplar till Trumpadministrationens linje: minst 62 dödsfall under 18 månader, de flesta i förvar, resten i samband med insatser. Att listan även innehåller amerikanska medborgare komplicerar den vanliga diplomatiska ordningen, där utrikesdepartement annars kan beskriva dödsfall i förvar som något som drabbar ”utlänningar”. Samtidigt riktas uppmärksamheten mot platserna där många dödsfall sker. El País noterar att förvaren ofta drivs av privata entreprenörer, och människorättsorganisationer hävdar att grundläggande krav på hygien och sjukvård inte uppfylls.

Mexikos beslut att driva frågan genom amerikanska rättsliga kanaler – via justitiedepartementet och delstatliga åklagare där dödsfallen inträffat – ställer en praktisk fråga på sin spets: vem bär ansvaret när en myndighet belönas för snabbhet och stora volymer. Ett ingripande på felaktiga grunder som slutar med död är inte en abstrakt diskussion om gränspolitik, utan ett operativt misslyckande som måste få en tydlig kostnad och läggas på någon. Samma resonemang gäller dödsfall i förvar, där tillsynen är splittrad mellan federala myndigheter, lokala jurisdiktioner och upphandlade driftbolag.

Samtidigt rör sig den regionala politiken. El País beskriver Mexiko som en av få latinamerikanska regeringar som öppet säger ifrån, medan många regeringar i regionen rör sig åt höger. Colombia visar hur snabbt motstånd kan bytas mot anpassning: Petro vägrade tidigare ta emot utvisningsflyg, men gav med sig efter att Trump infört tullar på colombiansk import, skriver El País. Colombias tillträdande president Abelardo de la Espriella – som El País beskriver som en Trumpallierad – hade inte kommenterat dödsfallet i Maine.

Mexikaners invandrargrupp i USA är enorm, och El País noterar att mexikaner står för det högsta antalet dödsfall bland utländska medborgare där immigrationsmyndigheten varit inblandad. När Sheinbaum lovar att driva fallen i amerikanska domstolar blir dödsfallen ett fortlöpande bilateralt ärende i stället för en rad enskilda händelser.

Den senaste mexikanska motreaktionen byggs av stämningsansökningar, konsulära klagomål och dödsintyg. Själva insatskampanjen mäts på samma sätt.