USA:s datacentraler kan sluka en femtedel av elen till 2035
AI-driften fyrdubblar förbrukningen och pressar redan ansträngda elnät i PJM och Texas, prognoserna skruvas upp snabbare än elbolag och tillsyn hinner bestämma vem som får plats och vem som betalar
Bilder
Tim De Chant
techcrunch.com
Amerikanska datacentraler kan komma att använda omkring en femtedel av USA:s el redan 2035, ungefär fyra gånger dagens förbrukning. Det uppger BloombergNEF i en rapport som återges av TechCrunch. Enligt BloombergNEF driver den snabba ökningen av beräkningar för artificiell intelligens upp datacentralernas samlade kapacitet till nära 200 gigawatt under det kommande årtiondet, där nästan hälften väntas gå till träning och drift av sådana system.
Prognoserna skruvas upp i en takt som antyder att planeringsantagandena släpar efter byggkranarna. TechCrunch skriver att BloombergNEF:s uppskattning för 2035 är 83 procent högre än den egna prognosen från december. Andra aktörer har också höjt sina tal: Electric Power Research Institute har mer än fördubblat sin efterfrågeuppskattning för 2024, och S&P har ökat sin prognos med mer än en tredjedel mellan oktober och april. Revideringarna följer en snabb utbyggnad som i allt högre grad försöker koppla in sig på elnät som redan beskrivs som ansträngda.
Trycket är regionalt innan det blir nationellt. BloombergNEF räknar med att elnätet PJM Interconnection, som sträcker sig från Virginia till Illinois, kan få 34 procent av sin el använd av datacentraler. I Texas skulle ERCOT enligt rapporten behöva avsätta 22 procent av sin produktionskapacitet till datacentraler. PJM, som redan har många datacentraler, har haft problem med ansökningar om nätanslutning från både stora producenter och stora förbrukare. Enligt TechCrunch stoppade PJM ansökningar om att ansluta nya produktionskällor i fyra år och öppnade kön igen i april. American Electric Power har hotat att lämna PJM, och obalansen mellan utbud och efterfrågan har kopplats till en uppgång i elpriserna med 76 procent det senaste året.
Rapporten skissar också var beräkningskretsarna – och därmed elbehovet – väntas hamna. Till 2033 uppskattar BloombergNEF att USA kommer att stå för 64 procent av efterfrågan på sådana kretsar räknat i elförbrukning, även om datacentralerna växer globalt. Vid en aggressiv spridning av artificiell intelligens skulle världens datacentraler lägga till 1 935 terawattimmar ny elförbrukning till 2033, nästan lika mycket som Indiens årliga elanvändning, enligt siffror som TechCrunch återger.
För elbolag och tillsynsmyndigheter blir den närmaste frågan mindre om tekniken är värdefull och mer vem som får förtur till en infrastruktur som redan är trång, samt hur kostnaden för förstärkningar ska fördelas när en enda ny kund kan motsvara en stad. Här uppstår den klassiska incitamentskonflikten: privata aktörer vill snabbt säkra kapacitet, medan kostnaderna riskerar att vältras över på kollektivet via nätavgifter och reglerade tariffer om reglerna tillåter det.
I PJM:s senaste kapacitetsauktion stod datacentraler för 38 procent av avgifterna, samtidigt som regionens anslutningsköer och elpriser stramades åt. När en ny förbrukare blir stor nog att påverka hela systemet blir frågan i praktiken politisk: vem ska bära notan och vem ska få elen när det inte räcker till alla.