USA:s försvarsminister uppger att kriget mot Iran redan kostat USA 37,5 miljarder dollar

USA:s försvarsminister Pete Hegseth uppgav vid en senatsutfrågning på tisdagen att kriget i Iran hittills har kostat USA 37,5 miljarder dollar, enligt The Guardians direktrapportering. Siffran kom upp samtidigt som lagstiftare pressade Pentagon om den rättsliga grunden för att fortsätta operationerna och om kongressen kommer att få rösta om att formellt godkänna insatsen.

Utfrågningen sker efter att båda kongressens kammare antagit en resolution om krigsmakter som uppmanar presidenten att söka kongressens tillstånd för att fortsätta de militära operationerna i Iran, rapporterar The Guardian. Omröstningen anslår inte i sig några pengar, men markerar en procedurfråga: ledamöterna signalerar att de vill knyta krigets fortsättning till en offentlig omröstning, i stället för att nöja sig med genomgångar bakom stängda dörrar och finansiering i efterhand.

Under utfrågningen frågade den republikanska senatorn Lisa Murkowski från Alaska Hegseth vilken befogenhet regeringen anser sig ha. Hegseth svarade att departementet menar att det finns ”fristående befogenheter enligt artikel II” för att genomföra operationen till försvar för det amerikanska folket, enligt The Guardian. Han svarade inte rakt på om regeringen skulle kunna behandla ett godkännande av extra anslag som en ersättning för ett uttryckligt tillstånd från kongressen.

Den oklarheten är viktig, eftersom moderna amerikanska krig ofta finansieras på samma sätt som de motiveras: steg för steg, där kongressen förväntas betala för något som redan pågår. En resolution om krigsmakter – även om den fastnar eller ignoreras – tvingar fram en annan ordning, åtminstone på papperet: först tillstånd, sedan pengar. Regeringens vilja att luta sig mot artikel II håller beslutet inom den verkställande makten, medan räkningen kommer senare och blir svårare att skilja ut från andra budgetprioriteringar.

Kostnadssiffran på 37,5 miljarder dollar gör också konflikten till en tydlig post i budgeten, i konkurrens med de inrikespolitiska utgiftsstrider som nu dominerar Washington. När en prislapp väl satts blir det lättare att pröva påståenden om ”begränsade, riktade” operationer mot den logistiska apparat som krävs för att upprätthålla dem. Den ger dessutom kongressledamöter ett tal att hänvisa till när de argumenterar för att tillsyn inte ska reduceras till hemligstämplade genomgångar.

Hegseths vittnesmål klargjorde inte om kongressen faktiskt kommer att ombes ge ett formellt godkännande. Men det satte en löpande totalsumma på kriget i ett offentligt forum, samtidigt som senatorer frågade – protokollfört – vem som egentligen ska skriva under.

Pentagons besked på tisdagen var att befogenheten redan finns, och att kostnaden hittills är 37,5 miljarder dollar.