USA:s armé tvingas ransonera generativ artificiell intelligens

Personal i USA:s armé som använder generativa verktyg för artificiell intelligens fick i mitten av juni besked om att deras ”obegränsade” pott av så kallade teckenpolletter var förbrukad, vilket tvingade fram nya begränsningar, rapporterar WIRED enligt Ars Technica. Meddelandet gick till anställda vid arméns kommando för utveckling av stridsförmågor (DEVCOM) och hänvisade till arméns informationschef och den centrala pollettpotten. Restriktionen kom bara veckor efter att USA:s försvarsdepartement uppgett att nära hälften av dess cirka 3,5 miljoner anställda använder artificiell intelligens i arbetet.

Det som på ytan är en bokföringsfråga får snabbt praktiska följder. Armén använder tjänsten Ask Sage, en plattform som kan köra stora språkmodeller, bland annat Alphabets Gemini, Metas Llama och OpenAI:s ChatGPT, och som enligt uppgifterna är godkänd för hantering av kontrollerad oklassificerad information. Teckenpolletter är den uppmätta enhet som styr hur mycket sådana system får producera; Ask Sage likställer en pollett med ungefär 3,7 tecken. Ars Technica skriver att armén hade tillgång till 100 miljoner polletter per år inom ett gemensamt abonnemang, där anställda tilldelades minst 200 000 polletter per månad och automatiskt fick påfyllning om de gjorde slut på sin tilldelning.

När en central stab säljer ”obegränsad” tillgång i en byråkrati hamnar räkningen ändå någonstans, och de som förbrukar mest är ofta minst begränsade. Ars Technica citerar en anonym anställd som säger att hela armén förbrukade ett helt års polletter för bara en enda tjänst. Samma artikel pekar på liknande mönster i privat sektor: Meta uppmuntrade personal att förbruka maximalt innan man tog bort en topplista som följde förbrukningen, och ingenjörer på Uber ska enligt uppgift ha bränt ett års polletter på fyra månader. Den gemensamma nämnaren är att pollettbudgetar är lättast att göra av med när kostnaderna delas kollektivt medan nyttan hamnar lokalt.

Tidpunkten krockar också med Pentagonens linje att skala upp användningen av artificiell intelligens. Ars Technica rapporterar att försvarsdepartementet skar ned personal vid ett kompetenscentrum för skydd av civila, som arbetade för att förebygga civila dödsoffer, samtidigt som man utvecklade ett verktyg för artificiell intelligens som ska snabba upp bedömningar som tidigare gjordes av just den gruppen. Oavsett om sådana verktyg i slutänden minskar arbetsbördan blir ett pollettak i praktiken en kö: de mest politiskt skyddade projekten får tillgången förnyad först, medan vardagsanvändare uppmanas att hushålla med sina frågor.

Armén valde att förnya pollettförbrukningen på nuvarande nivåer, men enligt Ars Technica var det oklart om informationschefens pollettpott skulle förnyas efter den 1 oktober. Under tiden beskriver den anonyme medarbetaren i artikeln verktygen som inte särskilt tillförlitliga i deras arbete, bland annat ett fall där en modell felaktigt påstod sig ha slutfört en uppgift som den inte hade utfört.

Arméns gemensamma arbetsyta för artificiell intelligens marknadsförs som ständigt tillgänglig, men begränsningen kom i form av ett internt e-brev som sade åt folk att använda den mindre. Mätenheten är liten nog att räkna tecken, och tillräckligt stor för att avgöra vilka delar av en byråkrati som får automatisera först.