Alphabet fyrdubblar vinsten när Google Cloud rusar
Intäkter slår Wall Streets prognoser och bolaget hänvisar till 514 miljarder dollar i orderstock för att motivera fortsatt utbyggnad av datacentraler och inköp av kretsar, investerare frågar när 180–190 miljarder dollar i årliga investeringar betalar sig medan elnät och tillståndspolitik avgör vem som får ström först
Bilder
Google justifies its massive AI spending with a booming cloud business | TechCrunch
techcrunch.com
Alphabet redovisar en kvartalsvinst på 112,1 miljarder dollar efter att intäkterna från Google Cloud ökat med 82 procent jämfört med samma period i fjol, till 24,8 miljarder dollar. Den totala omsättningen steg med 24 procent till 119,8 miljarder dollar, där Google Services ökade med 15 procent till 94,5 miljarder. Siffrorna kommer samtidigt som investerare ifrågasatt varför bolaget lägger så aggressivt med pengar på infrastruktur för artificiell intelligens.
Resultatet ger ledningen ett rakt svar: molntillväxten kommer snabbare än finansmarknadens modeller räknat med. Enligt TechCrunch hade analytiker väntat sig 22,46 miljarder dollar i molnintäkter, vilket gör utfallet till en tydlig överraskning uppåt. Alphabet kopplar ökningen främst till ”företagslösningar för artificiell intelligens” och till att kunder tar i bruk just den del av infrastrukturen där man skriver längre avtal och där det blir dyrt att byta leverantör. Bolaget uppgav också en orderstock i molnverksamheten på 514 miljarder dollar. Det är inte bara skryt, utan ett verktyg för att motivera finansiering: med stora kontrakt i ryggen blir det lättare att försvara att man bygger datahallar och köper kretsar flera år innan intäkterna fullt ut bokförs.
Den här förhandsutbyggnaden håller på att bli Alphabets definierande satsning. Bolagets kapitalutgifter för året uppskattas till 180–190 miljarder dollar, vilket omfattar datahallar, kretsar och annan infrastruktur. Under resultatgenomgången pressade analytiker vd Sundar Pichai om när investeringarna börjar löna sig. Han pekade på investeringar i beräkningskapacitet med 2027 som tidpunkt då avkastningen väntas bli tydligare, och hävdade att efterfrågesignaler och långsiktiga avtal stödjer utbyggnaden. Logiken är välkänd i de stora teknikbolagen: när kapacitet är en bristvara kan den som först säkrar el, mark och leveranskedjor sätta villkoren, medan eftersläntrare får betala mer för samma insatsvaror.
Men notan hamnar inte enbart hos Alphabet. Datahallar krockar allt oftare med elbrist och tillståndspolitik, och ju större avtrycket blir desto mer blir kostnaden för nätförstärkningar och risker för driftsäkerheten en offentlig stridsfråga snarare än en privat affär. I ett sådant läge fungerar ”orderstocken” som ett budskap till investerare om att utgifterna redan är motiverade av framtida affärer, även om lokala myndigheter och elbolag fortfarande måste avgöra vem som får effekt först och hur uppgraderingar ska betalas.
Bolaget kan samtidigt peka på användning, inte bara intäkter. Pichai uppgav att Gemini har 950 miljoner månatligt aktiva användare, upp från 750 miljoner i slutet av 2025.
Vinsten steg från 28,1 miljarder dollar samma kvartal i fjol till 112,1 miljarder dollar nu, samtidigt som Alphabet signalerar att man tänker fortsätta spendera i en skala som normalt förknippas med nationella infrastrukturprojekt.