Sverige

Region Gävleborg polisanmäls efter mord på ambulanssjukvårdare i Harmånger

Arbetsmiljöverket vill pröva om brister i arbetsmiljön gjorde utryckningen farlig, våldshistorik och tidigare hot nådde aldrig ambulanspersonalen

Bilder

Region Gävleborg, som nu åtalsanmälts av Arbetsmiljöverket, skriver på sin hemsida att de ännu inte fått del av anmälan. Arkivbild.  Foto: Susanna Persson Öste/TT Region Gävleborg, som nu åtalsanmälts av Arbetsmiljöverket, skriver på sin hemsida att de ännu inte fått del av anmälan. Arkivbild. Foto: Susanna Persson Öste/TT Susanna Persson Öste/TT

En brottsanmälan har lämnats in mot Region Gävleborg efter att en ambulanssjukvårdare dödades i Harmånger, rapporterar SVT och Nyheter24. Arbetsmiljöverket vill att åklagare prövar om regionen gjort sig skyldig till arbetsmiljöbrott i samband med händelsen. Gärningsmannen, som i rapporteringen beskrivs som 26 år, har dömts till 18 års fängelse.

Kärnfrågan gäller vilken information ambulanspersonalen fick innan de kom fram. Enligt uppgifterna hade mannen skrivits ut från psykiatrisk vård dagen före mordet. Han hade tidigare dömts till villkorlig dom och samhällstjänst för misshandel och för att ha hotat någon med kniv. Två dagar före dödandet ska han dessutom ha hotat ambulanspersonal med ett basebollträ. Trots detta förmedlades inte uppgifter om hans våldshistorik till ambulansbesättningen vid utryckningen som slutade med dödligt våld.

Arbetsmiljöärenden blottlägger ofta en välkänd svaghet i offentliga system: ansvaret är utsmetat över flera led där varje del bara styr sin bit av kedjan. Psykiatrin kan skriva ut en patient, domstolar kan döma ut en påföljd och larmcentralen kan skicka en ambulans – utan att någon enskild aktör tvingas bära den fulla kostnaden för risken som personalen tar när de går in i ett hem. När det fungerar beror det ofta på rutiner och informell försiktighet som lappar över glappen. När det brister kommer ansvarsutkrävandet i efterhand, genom utredningar som lätt fastnar i blanketter och överlämningar snarare än i de kapacitets- och resursbegränsningar som i praktiken styr beslutet att ändå skicka in personal.

Anmälan pekar också på hur säkerheten i akutsjukvården hänger på information som både är känslig och avgörande för arbetet. En markering om känd våldsbenägenhet påverkar hur en besättning närmar sig ett besök, om polis begärs och vilka skyddsåtgärder som vidtas. Samtidigt kan delning av sådan information krocka med medicinsk sekretess, splittrade datasystem och olika bedömningar av vad som är relevant risk – särskilt när personen nyligen haft kontakt med psykiatrin.

Region Gävleborg uppgav på sin webbplats att man enligt rapporteringen ännu inte fått någon kopia av anmälan. Tills vidare kretsar den offentliga bilden därför kring en konkret brist: en ambulans skickades till ett larm där tidigare hot fanns dokumenterade, och besättningen kom fram utan att ha blivit varnad.