EU bötfäller Google för brott mot Digital Markets Act

EU-kommissionen har bötfällt Google med totalt 890 miljoner euro för brott mot EU:s förordning om digitala marknader. Enligt The Guardian delas beloppet mellan ett ärende om sökresultat och ett om företagets programbutik. Euronews uppger att kommissionen ger Google 60 dagar att rätta sig, och att löpande viten kan följa om bolaget inte gör det.

I sökärendet pekar kommissionen på en kärnfråga i hur en dominerande sökmotor kan göra ”sökresultat” till en skyltplats för egna varor och tjänster. Tillsynsmyndigheterna menar att Google lyfte fram sina egna tjänster, exempelvis erbjudanden kopplade till handel och resor, och därmed trängde ned konkurrenter längre ned på sidan. Det är ingen liten detalj: i en marknad där placering styr besöksflöden blir skillnaden mellan topp och botten ofta skillnaden mellan att synas och att inte finnas.

Programbutiksärendet gäller en annan flaskhals: regler som begränsar hur utvecklare får informera kunder om lägre priser utanför Googles butik, eller om andra betalningsvägar. Effekten blir att fler köp hålls kvar inne i plattformens egen kassalinje, där Google kontrollerar villkoren. Det är en typisk institutionell konflikt: den som äger porten kan ta ut avgift och sätta regler, och den som vill passera får anpassa sig.

Google hävdar att de förändringar som krävs skulle försämra produkterna och skada Europas digitala ekosystem. Bolagets chef för globala samhällsfrågor, Kent Walker, beskriver enligt Euronews klagomålen som drivna av en liten grupp konkurrenter med egenintresse. Kommissionen säger å sin sida att Google redan gjort ”betydande framsteg” genom tester som ändrar hur de egna tjänsterna visas i sökningen. Det antyder att tillslaget lika mycket handlar om att låsa fast en bana för efterlevnad som om att driva in pengar. För konkurrenter blir beslutet dessutom ett slags mall: när kommissionen väl definierar vad ”rättvis och icke-diskriminerande” visning ska innebära blir det enklare att komma tillbaka med följdklagomål om besöksflödena inte ändras.

Ärendet hamnar också mitt i ett handelsklimat där digital reglering allt oftare behandlas som ett ekonomiskt påtryckningsmedel. Euronews noterar att boten kommer samtidigt som Trumpadministrationen förbereder en ny omgång handelstullar, och EU-tjänstemän säger att tidpunkten inte hänger ihop. Även om akten är juridiskt fristående spelar ordningsföljden roll: Bryssel försöker tvinga fram strukturella ändringar i USA-ägda plattformar som fungerar som ingångar till europeisk handel, medan Washington överväger tullar som snabbt kan skruvas upp brett. I en sådan miljö blir tidsfrister för efterlevnad och överklaganden en del av en större förhandlingskalender.

Google kan överklaga och kan begära tillfälliga åtgärder för att pausa delar av beslutet, skriver The Guardian. Men kommissionens order får omedelbar praktisk verkan: inom några veckor kan europeiska användare möta en annan version av Googles tjänster än resten av världen, och utvecklare kan få nya sätt att styra kunder bort från Googles kassa.

Kommissionen säger att boten är 890 miljoner euro. Google säger att rättelsen gör produkterna sämre, och att nästa version ändå kommer att lanseras.