Vetenskap

USA-stödda forskare i Panama testar genmodifierade skruvmaskflugor utomhus

NovoFly ska ge hanar enbart och därmed fler sterila utsläpp utan större fabrik, men först återstår frågan om laboratorieavlade hanar klarar värme och kan para sig i fält

Bilder

NovoFly is a screwworm fly genetically engineered to produce only males. Once these male offspring are sterilized, they can be released to mate with wild female screwworm flies, which then lay unfertilized eggs (REUTERS) NovoFly is a screwworm fly genetically engineered to produce only males. Once these male offspring are sterilized, they can be released to mate with wild female screwworm flies, which then lay unfertilized eggs (REUTERS) REUTERS
Wild screwworm flies have now spread throughout Mexico and, in June, infested Texas farms for the first time in decades (Getty Images) Wild screwworm flies have now spread throughout Mexico and, in June, infested Texas farms for the first time in decades (Getty Images) Getty Images

USA-stödda forskare i Panama förbereder de första utomhusförsöken med genetiskt modifierade skruvflugor, ett nytt verktyg mot en parasit som kan döda boskap genom att äta sig in i levande vävnad. Flugorna, som kallas NovoFly, ska enligt Reuters (återgivet av The Independent) placeras i burar av nät för att se om de överlever Panamas värme och fuktighet utanför laboratoriet. Arbetet sker vid en anläggning i Panama som redan producerar sterila flugor som används för att trycka ned vilda skruvflugbestånd.

Skruvflugeproblemet är gammalt, men logistiken är ny. USA:s jordbruksdepartement började använda metoden med sterila insekter på 1950-talet och utrotade skruvflugan i USA på 1960-talet genom att översvämma drabbade områden med steriliserade hanar. Samma angreppssätt bär upp dagens ”barriär”-strategi: anläggningen i Panama, som öppnade 2006, ska hindra vilda flugor från att röra sig norrut. Men Reuters hänvisar till experter som menar att anläggningens nuvarande produktion – omkring 100 miljoner sterila flugor i veckan – inte räcker i dagens läge, där uppskattningar pekar på att ungefär 500 miljoner per vecka behövs för att pressa tillbaka parasiten mot Darién-gapet.

NovoFly är tänkt att lösa en flaskhals som främst är industriell, inte biologisk: fabriken producerar både hanar och honor, och det är svårt att sortera bort honorna. Den genetiskt modifierade linjen är konstruerad så att den bara ger hanavkomma, och dessa hanar steriliseras sedan före utsläpp. Eftersom vilda skruvflugehonor vanligtvis parar sig bara en gång kan stora utsläpp av sterila hanar med tiden slå ut en population, när honorna lägger obefruktade ägg. Tjänstemän vid USA:s jordbruksdepartement har beskrivit han-only-egenskapen som ett sätt att ”nästan omedelbart” fördubbla antalet användbara sterila flugor utan att behöva fördubbla fabriken.

Den närmaste vetenskapliga frågan är om de modifierade flugorna kan hävda sig i verkligheten. Forskarna vet ännu inte om NovoFly-hanarna är tillräckligt starka och fertila för att flyga långt, hitta vilda honor och para sig framgångsrikt – egenskaper som kan försämras när insekter avlas för laboratorieförhållanden snarare än fältprestation. Utomhusförsök i bur är ett försiktigt steg som erkänner att genetisk konstruktion inte automatiskt blir ekologisk funktion. Större försök på en närbelägen ranch väntas följa inom veckor om tillsynsmyndigheter godkänner det första steget.

De ekonomiska insatserna formar redan berättelsen. Trumpadministrationen har lyft fram NovoFly som ett stort framsteg, och Reuters noterar uppskattningar om att en långvarig infestation kan orsaka förluster som överstiger en miljard dollar för Texas boskapsnäring. Anläggningen i Panama drivs gemensamt av USA:s jordbruksdepartement och Panamas jordbruksministerium, medan Panama–USA-kommissionen för utrotning och förebyggande av skruvfluga sköter driften – en institutionell stapling som kan agera snabbt när kostnaderna är koncentrerade till ranchägare, men långsammare när frågorna gäller biosäkerhet och ansvar över nationsgränser.

Tills vidare är ”fältförsöket” en bur i Panama. Om flugorna inte klarar hettan återstår samma räkneproblem trots genetiken: för få sterila hanar, för många sår, och en parasit som inte väntar på att produktionsmålen ska uppnås.