Regeringen vill göra Sverige till ledande gruvnation

Ebba Busch sade att Sverige bör bli en ledande gruvnation när regeringen presenterade sin nya mineralstrategi, enligt TT och Dagens Nyheter. Strategin går ut på att öppna fler gruvor och ta tillvara mer av landets mineraltillgångar, samtidigt som regeringen lovar snabbare tillstånd genom en ny miljömyndighet. I augusti ska en utredning tillsättas om den statliga mineralersättning som gruvbolag betalar.

Strategin försöker hantera ett gammalt grundproblem i svensk gruvpolitik: staten tar en stor del av den politiska kostnaden när nya projekt ska drivas igenom, medan intäkterna i hög grad hamnar någon annanstans. Enligt nuvarande ordning går huvuddelen av mineralersättningen till markägare, staten får en fjärdedel och kommunerna får ingenting, enligt rapporteringen. Busch sade att utredningen ska se både på ersättningens storlek och på om den kan styras om till kommuner eller regioner där en gruva finns, eller ska etableras.

Men de belopp som kopplas till detta är små. Mineralersättningen ger ”relativt lite” jämfört med välfärdens behov och gav 2025 knappt 23 miljoner kronor, enligt regeringens egna siffror som DN citerar. Det glappet förklarar varför strategin också pekar ut mer genomgripande förändringar — snabbare tillstånd, bredare utpekanden av ”riksintresse” och till och med möjligheten att ett statligt bolag ska kunna hjälpa privata gruvor att komma igång — i stället för att tro att dagens intäkter räcker för att köpa lokal acceptans.

Strategin medger också målkonflikter, bland annat mellan renskötsel och mineralutvinning, och Busch sade att dialogen med samerna fungerar bra. Samtidigt är regeringens uttalade ”grundläggande utgångspunkt” att samexistens med andra verksamheter måste vara möjlig. Den sortens formulering tenderar att skjuta de svåra avvägningarna framför sig, tills projekten möter konkreta lokalsamhällen, markanvändning och rättsprocesser. En plan att utreda om mycket stora områden — som Malmfälten vid Kiruna och Skelleftefältet — kan pekas ut som riksintresseområden skulle, avsiktligt, flytta startpunkten i dessa tvister.

Regeringens budskap är att Sverige kan öka takten utan att överge miljöprövningen; det institutionella svaret är att skapa en myndighet som ska skynda på tillstånden. Det ekonomiska svaret är att se över en ersättning som i dag ger tiotals miljoner, samtidigt som strategin talar i termer av nationell industriell ambition.

Utredningen om mineralersättningen ska tillsättas i augusti. Tills vidare är strategins mest konkreta siffra fjolårets utfall: knappt 23 miljoner kronor.