Meta lämnar RE100 efter tio år

Meta har lämnat företagsinitiativet RE100, där stora bolag i ungefär ett decennium kunnat profilera sig som drivna av förnybar el. Bolaget bekräftar för TechCrunch att det kliver av samtidigt som det skyndar på en utbyggnad av naturgasbaserad elproduktion kopplad till nya datacentraler för artificiell intelligens. Enligt TechCrunch har Meta det senaste året finansierat byggandet av minst ett dussin gaskraftverk, och ett av projekten beskrivs som så stort att det kan producera lika mycket el som hela delstaten South Dakota använder. Recharge News rapporterade först om avhoppet.

RE100 drivs av organisationen Climate Group och har länge fungerat som en sorts kvalitetsstämpel i varumärkesbygget: medlemskap signalerar att man ”går på förnybart”. Meta uppgav tidigare till initiativet att bolagets verksamhet skulle drivas med förnybar el senast 2020, och företaget säger fortfarande att man är fast besluten att matcha datacentralernas elanvändning med ”hundra procent ren och förnybar energi”. Men här ligger kärnfrågan i upplägget: TechCrunch påpekar att Meta, liksom många andra stora köpare, kan göra anspråket via så kallade miljöattributcertifikat. Dessa gör det möjligt att kompensera elförbrukning på en plats genom att finansiera förnybar elproduktion någon annanstans, ofta med en årlig bokföringslogik.

Tidpunkten för avhoppet sammanfaller också med att Climate Group, enligt TechCrunch, har skärpt sin vägledning och kräver mer noggrann rapportering. Meta har inte förklarat varför man lämnar, och Climate Group svarade inte på TechCrunch begäran om kommentar. Det som däremot har ändrats är den fysiska infrastrukturen Meta knyter sin expansion till. Egen elproduktion ”bakom mätaren” – gaskraftverk byggda för att försörja en specifik anläggning – minskar beroendet av överbelastade elnät och osäkra anslutningsköer. Samtidigt låser det in lokala utsläpp från förbränning även om bolaget parallellt köper certifikat för förnybar el på andra håll.

TechCrunch pekar på ett gaskraftverk på 200 megawatt som annonserades i fjol i Ohio för en datacentral, följt av planer på tre stora gaskraftverk i Louisiana för att leverera el till Metas datacentral Hyperion. I april meddelade Meta att man finansierar ytterligare sju gaskraftverk för samma projekt. Det ger totalt tio kraftverk med en samlad effekt på 7,5 gigawatt, enligt rapporten. Artikeln beskriver också den lokala föroreningsprofilen från gaseldad el: en datacentral på 1 gigawatt som körs kontinuerligt på naturgas skulle varje år släppa ut kväveoxider, fina partiklar, svaveloxider och kolmonoxid – luftföroreningar som kopplas till sjukdomar i luftvägar och hjärt-kärlsystem.

Andra så kallade hyperskalare har också nyligen stött projekt med fossila bränslen, skriver TechCrunch, men beskriver Meta som den största investeraren i naturgas bland sina jämbördiga. Apple, Google och Microsoft är kvar i RE100, som har 444 medlemmar.

I praktiken hamnar Metas löfte om ”ren energi” allt mer i certifikat och redovisningsperioder, medan den nya kapaciteten som faktiskt byggs är stål, turbiner och gasledningar. Det illustrerar en återkommande institutionslogik: när kraven skärps i ett frivilligt varumärkesinitiativ och den fysiska verkligheten – effektbrist, nätträngsel och anslutningsköer – sätter gränser, väljer stora aktörer ofta den väg som säkrar driften först. Kostnaden skjuts då över på lokalsamhällen i form av utsläpp, medan ”gröna” anspråk kan hållas vid liv genom bokföring.