Trump inför ny tullvåg mot import från över 80 länder

Trumpadministrationen inför nu en ny omgång tullar på import från mer än 80 länder, enligt The Guardian. Tullarna – satta till mellan 10 och 12,5 procent – ska börja gälla klockan 00.01 på fredag och ersätter en generell global tull på 10 procent som var på väg att löpa ut.

Den juridiska dimensionen är här minst lika central som den ekonomiska. Februaris tullpaket infördes efter att USA:s högsta domstol slagit fast att många av Trumps tidigare tullar var olagliga, och det var uttryckligen tidsbegränsat. När tidsfristen nu närmar sig byter administrationen åter rättslig grund – denna gång med hänvisning till paragraf 301 i 1974 års handelslagstiftning, ett verktyg som historiskt kopplats till utredningar om oskäliga handelsmetoder och som i den här versionen ramas in som en åtgärd mot tvångsarbete.

Måltavlorna är breda: Storbritannien, Mexiko, Kanada, Australien, Indien, Kina och Europeiska unionens medlemsstater omfattas. Det pekar på en politik byggd för förhandlingsmakt snarare än för att ringa in en särskild leveranskedja. USA:s handelsrepresentant Jamieson Greer säger att tullarna ska rätta till ”brott mot mänskliga rättigheter” och ”snedvridande handelsmetoder”, samtidigt som han berömmer partnerländer för att de infört förbud mot import av varor kopplade till tvångsarbete. Kombinationen av straff och beröm framstår som ett sätt att behålla tullhotet som påtryckningsmedel även när motparter rör sig i den riktning Washington kräver.

Kanadas reaktion illustrerar det diplomatiska problemet: när samma verktyg används mot allierade som mot motståndare förskjuts tvisten snabbt från hur tvångsarbete ska bekämpas till vilka som ska undantas. Kanada säger att landet inte borde omfattas och beskriver sig som ledande i att stoppa varor producerade med tvångsarbete. Matthew Holmes vid Kanadas handelskammare argumenterade för en samordnad flernationslinje och ifrågasatte tidpunkten, med hänvisning till att de tidigare tullarna just var på väg att upphöra.

I bakgrunden finns en konstitutionell begränsning som återkommer. Alan Wolff vid Petersoninstitutet för internationell ekonomi skrev att draget med paragraf 301 väcker frågor om presidentens befogenheter, eftersom författningen lägger tullmakten hos kongressen och kongressen inte tydligt har delegerat ett så omfattande handlingsutrymme. Att administrationen gång på gång flyttar tullarna till nya lagrum – efter högsta domstolens dom med röstsiffrorna 6–3 om att tullbefogenheter i fredstid tillhör kongressen – har gjort handelspolitiken till en rullande övning i att hitta nästa hållbara juridiska krok.

Även den nya tullordningen är uttryckligen tillfällig och begränsad till 150 dagar. Klockan 00.01 på fredag börjar världens största konsumentmarknad åter ta ut ett påslag vid gränsen – denna gång under en tvångsarbetsrubrik – på import från länder som inkluderar några av USA:s närmaste handelspartner.