ICC avsätter chefsåklagaren Karim Khan

ICC:s 125 medlemsstater röstade den 24 juli för att avsätta chefsåklagaren Karim Khan, rapporterar Euronews. Därmed blir han den första åklagaren i domstolens historia som tvingas bort. Khan hade tillfälligt stängts av i juni medan anklagelser om sexuella övertramp utreddes. En intern granskningsrapport slog fast att han gjort sig skyldig till ”allvarligt tjänstefel”, en slutsats Khan avvisar.

Enligt handlingar som nyhetsbyrån Associated Press tagit del av ska Khan ha haft en sexuell relation med en kvinna och därefter, enligt uppgift, försökt få henne att avstå från att driva en anmälan. Avsättningen är ett institutionellt brott för en domstol som bygger sin auktoritet på ordning, kontinuitet och formalia. Åklagaren är utredningarnas ansikte utåt, men legitimiteten vilar i praktiken på medlemsstaternas samtycke och på att nationella regeringar faktiskt hjälper till med gripanden och bevisinhämtning.

Khans fall sker samtidigt som domstolen pressas utifrån. Trumpadministrationen har infört sanktioner mot Khan och ett dussin andra anställda vid ICC som svar på domstolens arresteringsorder mot höga israeliska företrädare, däribland premiärminister Benjamin Netanyahu, med anledning av kriget i Gaza, enligt Euronews. Domstolen utreder också misstänkta brott där amerikansk personal i Afghanistan kan vara inblandad, vilket utgör en andra, långvarig konfliktlinje med Washington.

USA:s utrikesminister Marco Rubio har beskrivit ICC som ett hot mot nationellt självbestämmande och utlovat en bredare offensiv: att pressa medlemsstater att lämna domstolen, sanktionera organisationer som samarbetar med den och vägra ICC-personal inresa till USA. Den linjen beror inte på vem som råkar vara åklagare. Domstolens mest betydelsefulla beslut är inbyggda i ärendeakter och domstolsbeslut. Euronews noterar att Khans avsättning inte får någon omedelbar effekt på redan utfärdade arresteringsorder, som fortfarande är en fråga för ICC:s domare.

För ICC skärper episoden ett välkänt dilemma. Domstolen kan bara driva politiskt känsliga mål i den mån medlemsstaterna bidrar med pengar, diplomatiskt stöd och praktiskt samarbete. När åklagaren blir personligen sårbar — genom ett tjänstefelsbeslut eller genom utländska sanktioner — förskjuts domstolens handlingskraft från juridiska principer till den mer brutala frågan om vilka regeringar som fortfarande tar samtalet.

Khans namn kan tas bort från dörren, men arresteringsorderna och sanktionerna ligger kvar, med samma lagstöd och samma underskrifter som en gång satte dem i rullning.