Latinamerika

Maskerade beväpnade män terroriserar urfolksby vid Brasiliens gräns mot Peru

Kriminella nätverk röjer regnskog och bygger leder för narkotikasmuggling medan staten svarar med samförståndsavtal och tillfälliga truppinsatser, byn var sista stopp för Dom Phillips innan han mördades och innan byråkratin är tryckt är floderna redan kartlagda

Bilder

Masked gunmen entered homes in the Brazilian village of Apiwtxa, within the Amazon Forest, earlier this month. Photograph: Jorge Sáenz/AP Masked gunmen entered homes in the Brazilian village of Apiwtxa, within the Amazon Forest, earlier this month. Photograph: Jorge Sáenz/AP theguardian.com
The Asháninka Indigenous people are seeking protection from the Brazilian government. Photograph: Jorge Sáenz/AP The Asháninka Indigenous people are seeking protection from the Brazilian government. Photograph: Jorge Sáenz/AP theguardian.com
Sunrise on the Amônia River, which runs through the Kampa do Rio Amônia Indigenous territory in Brazil. Photograph: Nicoló Lanfranchi/The Guardian Sunrise on the Amônia River, which runs through the Kampa do Rio Amônia Indigenous territory in Brazil. Photograph: Nicoló Lanfranchi/The Guardian theguardian.com
Francisco Piyãko, general coordinator of the Organisation of Indigenous People of the Juruá River, is part of the delegation to Brasília. Photograph: Martín Mejía/AP Francisco Piyãko, general coordinator of the Organisation of Indigenous People of the Juruá River, is part of the delegation to Brasília. Photograph: Martín Mejía/AP theguardian.com
Brazil's government says it is working with Peru to protect border Indigenous lands Brazil's government says it is working with Peru to protect border Indigenous lands independent.co.uk

Beväpnade, maskerade män med halvautomatiska vapen trängde i början av juli 2023 in i hem i den brasilianska byn Apiwtxa, uppger ursprungsledare för The Guardian. De letade efter lokala ledargestalter och tvingade invånarna att samla barnen i en enda byggnad för att kunna skydda dem. Byn ligger i ursprungsterritoriet Kampa do Rio Amônia i delstaten Acre, nära gränsen mellan Brasilien och Peru – ett område som lokala ledare nu beskriver som taget som ”gisslan” av organiserad brottslighet.

Hotet är akut och våldsamt, men drivs av något mer vardagligt: logistik. Enligt The Guardian skövlar kriminella grupper regnskog, anlägger vägar och använder floder och kringliggande mark som transportleder för smuggling. Avlägsenheten, som tidigare gav skydd, blir i stället ett täckmantel för dem som vill operera ostört. Ursprungsfolkens territorier har blivit några av de sista hindren mot illegal ockupation längs gränsen, och ledare säger att de senaste intrången är den värsta fara de upplevt efter årtionden av påtryckningar från inkräktare. The Guardian skriver att byborna slog larm till myndigheterna under händelsen i juli 2023; den brasilianska armén kom först vid midnatt, efter att männen redan försvunnit tillbaka in i skogen.

Brasiliens regering försöker nu formalisera ett gränsöverskridande svar. The Independent rapporterar att Brasiliens ursprungsfolksministerium har undertecknat en avsiktsförklaring med Perus kulturministerium för att stärka samarbetet kring skyddet av ursprungsterritorier, särskilt för isolerade folkgrupper längs gränsen. Överenskommelsen har förhandlats sedan 2024 och väntas publiceras inom de närmaste veckorna. Den ska skapa en ram för informationsutbyte och samordnat skydd. The Independent uppger också att Brasiliens federala polis har inlett en utredning och startat en insats i regionen tillsammans med delstatliga myndigheter mot intrång, narkotikasmuggling och miljöbrott, samtidigt som armén förstärkt sin närvaro med omkring 30 soldater.

Det är glappet mellan papper och faktisk närvaro som lokala ledare varnar för. Francisco Piyãko, asháninkaledare och samordnare för Organisationen för ursprungsfolk vid Juruáfloden, säger till The Guardian att antingen ger staten skydd eller så kommer samhällena att börja organisera sitt eget försvar – något han kallar katastrofalt. The Independent tillägger att ursprungsgrupper kritiserar militära förstärkningar som tillfälliga, medan hoten är permanenta. Kritiken pekar på en klassisk institutionssvaghet: smuggelleder och kriminella nätverk anpassar sig snabbare än offentliga myndigheter hinner rotera personal, omfördela resurser och fatta beslut. I den här delen av Amazonas utövas kontroll genom vem som kan röra sig, vem som kan utvinna, och vem som kan skrämma utan konsekvenser.

The Guardian noterar att Apiwtxa var den sista ursprungsbyn som den brittiske journalisten Dom Phillips besökte innan han mördades 2022, när han rapporterade om illegal utvinningsverksamhet. En avsiktsförklaring väntas offentliggöras inom kort; de beväpnade männen har redan kartlagt floderna.