Sverige bygger nationellt övervakningssystem för fästingar och andra smittspridare

Svenska forskare trappar upp övervakningen av fästingar och andra smittspridande arter efter enstaka fynd av en stor och snabb fästing som kan bära Krim–Kongo blödarfeber. Nyheter24 rapporterar att arten – den så kallade flyttfågelfästingen – har påträffats i enskilda fall i Sverige, samtidigt som experter understryker att man inte har hittat några svenska exemplar med farliga tropiska smittor. Regeringen har gett Statens veterinärmedicinska anstalt i uppdrag att bygga ett nationellt, systematiskt övervakningsprogram för fästingar, myggor och andra möjliga smittbärare.

Det närmaste folkhälsobudskapet är försiktigt men tydligt: att en art finns betyder inte att ett virus finns. Enligt SVA-forskaren Murielle Ålund har Sverige inte funnit flyttfågelfästingar som bär på de smittämnen som skapar rubriker i Sydeuropa. Ändå skruvas övervakningen upp, eftersom kostnaden för att upptäcka för sent är ojämnt fördelad: en ny smittbärare kan sprida sig i det tysta, medan säker kunskap kräver stora provmängder och laboratoriearbete. Under 2025 skickade allmänheten in omkring 12 000 fästingar för analys, och proverna hanteras i omgångar – ett arbetssätt som säger något om hur sällsynta infektioner kan vara och hur dyrt det är att uppnå säkerhet.

Programmet blottlägger också ett svenskt institutionsmönster: smittövervakning har ofta vilat på tillfälliga forskningsprojekt snarare än permanent infrastruktur. Ett nationellt system flyttar arbetet från tillfälliga anslag och säsongsstudier till en stående funktion med tydligare ansvar, budget och rapporteringsvägar. Det är särskilt relevant när fästingburen hjärninflammation fortsätter att öka. Nyheter24 hänvisar till 504 registrerade fall 2025, en ökning med 31 procent jämfört med 2024. Mer provtagning och större uppmärksamhet kan i sig höja antalet upptäckta fall, men utvecklingen har pekat uppåt under längre tid. Frågan glider därmed från ”sker det?” till ”hur långt sprider det sig, och hur snabbt märker vi det?”

Klimat och resande gör gränsen mellan importerade risker och etablerade risker svårare att hålla ren. Flyttfågelfästingen trivs i varmt och torrt väder, och SVA bedömer i dag att chansen att den etablerar sig i Sverige är liten, givet svala och regniga somrar. Forskarna pekar i stället på andra arter som mer sannolika långsiktiga tillskott, bland annat den brokiga hundfästingen, som har expanderat i Tyskland och har hittats i Sverige i samband med hundar som tagits in från utlandet. Längre norrut har tajgafästingen redan etablerat sig längs Norrbottenskusten och kan bära mer allvarliga varianter av viruset bakom fästingburen hjärninflammation, även om sådana varianter ännu inte har påvisats i svenska fästingar.

I nuläget handlar fynden om en växande förteckning över vad som är på väg in – och vad som ännu inte har kommit. Det nya övervakningssystemet kommer i praktiken att bedömas mindre efter pressmeddelanden än efter hur snabbt nästa ovanliga fästing hamnar i ett laboratorium i stället för på någons hud.