Myndigheter varnar för giftfällor på loppis

Svenska myndigheter varnar för att några av de vanligaste ”fynden” på sommarens loppmarknader kan innebära kemiska risker som inte syns med blotta ögat. Enligt SVT och Nyheter24 kan äldre köksredskap, kristallglas och vissa textilier innehålla ämnen som inte längre är tillåtna i moderna konsumentvaror. Rådet är inte att sluta handla begagnat, utan att vara mer selektiv – särskilt när sakerna ska användas till mat eller för långtidsförvaring.

Nyheter24 uppger att toxikologen Johan Ohlander på Livsmedelsverket avråder från att förvara eller laga sura livsmedel, som tomater, vinäger och citron, i gamla emaljerade kärl. Samma varning gäller äldre keramik, som kan innehålla kadmium och bly som kan läcka ut i sur miljö. Även om en kastrull eller tallrik ser hel ut handlar problemet ofta om ursprunget: köparen kan i regel inte veta hur föremålet tillverkats eller vilka glasyrer och färgpigment som använts.

Kristall är en annan kategori där risken beror på hur föremålet används. Ohlander säger att det inte anses vara ett större problem att dricka ur kristall som innehåller bly vid enstaka tillfällen, men att risken för exponering ökar när vätskor förvaras under lång tid. Gamla kristallkaraffer blir därför särskilt bekymmersamma för den som använder dem som stående behållare för sprit eller andra drycker – just den typ av ”snyggt fynd” som loppmarknader lever på.

Textilier innebär en annan sorts osäkerhet. Nyheter24 hänvisar till Kemikalieinspektionen, som avråder från att köpa äldre ylletäcken eftersom de kan ha behandlats med malmedel eller andra bekämpningsmedel. Inspektören Robert Ljunggren sade till Sveriges Radio att det inte är ovanligt att sådana täcken har behandlats, och ett ämne som kan ha använts är DDT, som numera är förbjudet.

Varningarna blottlägger ett återkommande glapp mellan regelverk och verklighet. Dagens produktregler kontrolleras där varor tillverkas och säljs i ordnade kanaler; loppmarknaden är varornas efterliv, där märkningar saknas, säljarna är privatpersoner och köpet sker direkt utan efterkontroll. Staten kan ge råd, men själva granskningen läggs i praktiken på köparens omdöme – även när riskerna gäller tungmetaller och äldre bekämpningsmedel.

SVT:s inslag sätter råden i ramen av begagnatkulturen, med tips från loppmarknadsskaparen Gustav Broström om att inte köpa för snabbt. Myndigheternas budskap är mer konkret: vissa föremål är säkrast om de behandlas som prydnad snarare än som redskap för mat och dryck.

Vid matbordet kan skillnaden mellan ett ”fynd” och en risk i praktiken avgöras av om en karaff används en kväll eller hela sommaren.