Burnham vill införa tekniska yrkesvägar i engelska skolor från 14 års ålder, största skolreformen på 15 år ska bryta ensidigt universitetsfokus och rullas ut september 2028, välfärdsbidrag stramas åt samtidigt så skolan levererar arbetskraft när det blir dyrare att stå utanför

Bilder

Andy Burnham is set to announce major education reform (AFP/Getty) AFP/Getty

Former health secretary Alan Milburn speaks to the media on the publication of the interim Milburn Report into Young People and Work (PA) independent.co.uk

standard.co.uk

Andy Burnham väntas presentera vad hans regering kallar den största omdaningen av Englands skolsystem på 15 år: nya ”prestigefyllda” tekniska studievägar som ska öppnas för elever redan från 14 års ålder. Enligt The Independent ska reformen bryta med en ordning som styrt skolor mot universitetsförberedelser på bekostnad av yrkesutbildning. Evening Standard uppger att de nya vägarna är tänkta att införas från september 2028. Burnham motiverar kursändringen med ungdomsarbetslöshet och att många hamnar utanför utbildning och arbete; över en miljon unga uppges nu varken studera, arbeta eller gå i någon form av utbildning.

Reformen är en direkt uppgörelse med den långvariga politiska föreställningen att massuniversitet är standardvägen till välstånd. Burnham ställer uttryckligen sin linje mot målet från Tony Blairs tid att få ungefär hälften av skolavgångarna in i högre utbildning, vilket kritiker menar gjorde yrkesmeriter till ett andrahandsval. I den nya modellen ska elever i årskurs 10 läsa kärnämnen parallellt med teknisk utbildning kopplad till den lokala arbetsmarknaden, och dessutom tillbringa tid hos arbetsgivare för att bygga arbetslivserfarenhet och kontakter. Regeringen signalerar också att själva styrsystemet ska skrivas om så att det passar politiken: enligt Evening Standard ska Ofsteds inspektioner och resultatmått justeras för att uppmärksamma skolor som levererar teknisk utbildning av hög kvalitet och stärker elevernas anställningsbarhet.

Planen lanseras samtidigt som Burnham i andra sammanhang talat för en stramare välfärdsstat. The Independent noterar att han vill minska utgifterna genom att göra bidrag mer villkorade av att den enskilde söker arbete, även för mottagare med psykisk ohälsa som ångest och stress. Kombinationen är viktig eftersom den kopplar ihop två styrmedel—utformningen av skolan och reglerna för bidrag—till en sammanhängande kedja: skolorna förväntas leverera arbetsfärdiga tonåringar, medan bidragssystemet höjer priset för att tacka nej till jobb. Om det fungerar gynnas arbetsgivare i branscher med rekryteringsproblem och kommuner som annars får bära de sociala kostnaderna när unga glider bort från arbete och utbildning. Risken är att talet om ”likvärdighet” blir en ommärkning om pengar och status fortsatt i praktiken styrs mot den akademiska vägen, eller om praktikplatser hos arbetsgivare blir en flaskhals som varierar kraftigt mellan regioner.

Burnham säger att målet är ”inga återvändsgränder” för unga som lämnar utbildningssystemet. Om tidplanen håller blir september 2028 starten för den första årskullen på de tekniska studievägarna.