Runlayer stämmer Rippling efter provperiod för MCP-grind

Runlayer uppger att bolaget, under avtal, gav en tilltänkt kund både sin färdplan och sin källkod – och att samma kund därefter annonserade en konkurrerande produkt. Enligt TechCrunch har den lilla aktören stämt personalprogramvarubolaget Rippling efter att Rippling presenterat en så kallad MCP-port: ett säkerhets- och styrskikt som hjälper så kallade AI-agenter att koppla upp sig mot externa datakällor och verktyg. I stämningsansökan beskrivs en produktprövning som pågick i månader och som, enligt Runlayer, innebar ett långtgående tekniskt samarbete.

Själva MCP är inte skyddat av ensamrätt. Anthropic gjorde protokollet fritt tillgängligt i slutet av 2024, och sedan dess har det blivit ett grundläggande samverkansskikt för AI-agenter som behöver kontrollerad åtkomst till interna system, gränssnitt och datakällor. Den kommersiella striden gäller i stället de ”portar” som byggs runt protokollet: programvara som företag köper när de vill ha revisionsspår, åtkomstkontroller och central hantering, i stället för en hög av specialbyggda kopplingar. Det är en marknad med typisk företagslogik: långa utvärderingar, mycket handpåläggning och kunder som gärna vill se hur varan fungerar i praktiken innan de bestämmer sig för att betala.

Runlayers stämning pekar på den vassa kanten av den försäljningsmodellen. Bolaget hävdar att Rippling undertecknade både ett ömsesidigt sekretessavtal och ett prövningsavtal som, enligt Runlayer, förbjöd kopiering och härledda arbeten. Under utvärderingen ska Runlayer inte bara ha delat planer utan ”faktisk källkod”. Parterna kom sedan inte överens om priset och Runlayer avbröt prövningen. Kort därefter, uppger Runlayer, skickade en person på insidan hos Rippling ett textmeddelande till Runlayers grundare och verkställande direktör Andrew Berman om ett internt projekt för att bygga en kopia – i meddelandet beskriven som nära en ”en-till-en”-kopia.

Rippling har bekräftat för TechCrunch att bolaget lanserar en egen MCP-port, men förnekar att man missbrukat Runlayers immateriella tillgångar. En talesperson kallar Runlayers påståenden för påhitt som ska avvärja konkurrens, och säger att Rippling byggt en bättre produkt enbart med egen information.

Fallet hamnar i en marknad där ”bygga själv eller köpa” inte är en klyscha utan en inköpsmetod. Leverantörens mest värdefulla tillgång – hur man i praktiken genomför säkerhet, styrning och kopplingar – måste ofta visas i detalj för att en affär ska bli av. Samtidigt kan stora programvarubolag kosta på sig att behandla en prövning på ett år som betald forskning, eftersom kostnaden för intern utveckling kan slås ut över en bred produktportfölj och en befintlig kundbas.

Runlayer har anlitat Sullivan & Cromwell och uppger att man driver krav som bland annat rör olovligt utnyttjande av företagshemligheter, osund konkurrens och avtalsbrott. Den mest konkreta – och enklaste – kärnpunkten i stämningen är också den som är lättast att förstå: en prövning som avslutades efter oenighet om pris följdes av att prövningskunden annonserade en egen produkt.