Senaten bekräftar Jay Clayton som USA:s underrättelsechef

USA:s senat har med röstsiffrorna 51–47, strikt efter partilinjer, godkänt Jay Clayton som chef för nationell underrättelsetjänst. Därmed får den före detta ordföranden för finansinspektionen Securities and Exchange Commission och nuvarande federal åklagare för södra distriktet i New York ansvaret för den myndighet som efter 11 september-attackerna skapades för att samordna USA:s spion- och underrättelseorgan. Clayton ersätter Bill Pulte, som varit tillförordnad chef sedan juni efter att Tulsi Gabbard avgick tidigare i år. Enligt NBC News har kontoret för chefen för nationell underrättelsetjänst skurits ned kraftigt de senaste månaderna efter flera omgångar uppsägningar.

Clayton kliver in i en myndighet som dras åt två motsatta håll: Vita husets krav på lojalitet och snabbhet, och underrättelsesfärens behov av rutiner, dokumentation och skydd mot partipolitik. NBC uppger att personalstyrkan minskat med omkring 30 procent fram till juni, efter att Donald Trumps andra mandatperiod inleddes med ungefär 2 000 anställda. Tidigare tjänstemän säger till kanalen att antalet nu kan ligga närmare 1 000. Myndigheten och Vita huset vill inte kommentera neddragningarna. Samtidigt fortsätter personalminskningarna trots att kontoret förväntas sammanställa känsliga uppgifter från flera organ och informera folkvalda som ofta vill ha slutsatser snarare än förbehåll.

Claytons utfrågning inför senaten gav också en försmak av de tillsynsstrider som kan följa. Enligt The Guardian undvek han frågor om valet 2020 och ville inte säga att Trump förlorade, och han har tidigare i en intervju i CNBC antytt att USA har ett ”djupt problem” med valens tillförlitlighet – påståenden som går emot studier som funnit att valfusk är sällsynt. För demokraterna spelar detta roll eftersom kontoret ligger nära den punkt där underrättelseuppgifter kan avhemligas, ges en tolkning och drivas in i den offentliga debatten. NBC noterar att Pulte ledde kontoret när Trump avhemligade och publicerade underrättelsematerial som stödde falska påståenden om valet 2020, en påminnelse om att chefens makt handlar lika mycket om vad som förstärks som om vad som samlas in.

En annan fråga är hur offensivt den nye chefen kommer att använda rättsliga verktyg mot utomstående. The Guardian skriver att Claytons åklagarkontor utfärdade stämningar mot journalister på New York Times med anledning av deras rapportering om säkerhetsoro kopplad till Trumps presidentflygplan Air Force One, en gåva från Qatar. Stämningarna drogs senare tillbaka abrupt under en domstolsförhandling efter att en federal domare pressat regeringsjurister om fel och oegentligheter. Händelsen lämnar ett tydligt spår: ett underrättelse- och rättsväsende som är berett att sträcka sig in i redaktioner, och ett domstolsväsende som fortfarande kan tvinga fram reträtter när handlingarna inte håller ihop.

Senatorerna beskrev valet i diametralt olika ordalag. Demokrater varnade för att Clayton skulle vika sig för politiska påtryckningar, medan republikaner, enligt NBC, hävdade att hans erfarenhet som federal åklagare gör honom lämpad att hantera hot mot nationell säkerhet. Omröstningen avgjorde saken för stunden, men inte den underliggande frågan: om kontoret krymps för att anpassas till uppdraget, eller om det formas om för att anpassas till en president.

Clayton tar över ett samordningskontor som kongressen byggde för att hindra myndigheter från att missa varningssignaler. Han gör det med färre anställda än vid mandatperiodens början, och med ett första styrkebesked som i protokollet lyder 51–47.