FN drar igång plan för återuppbyggnad av Venezuela efter jordbävningarna

Arbetsgrupper samlades i veckan inom ramen för en FN-ledd ”bedömning av behov efter katastrof” för att ta fram en färdplan för återuppbyggnaden av Venezuela efter jordbävningarna den 24 juni. En plan väntas i slutet av september, enligt El País. Tillförordnade vicepresidenten Delcy Rodríguez inledde processen vid ett officiellt evenemang. Bland deltagarna listas FN-organ, Europeiska unionen, Världsbanken samt regionala långivare som Interamerikanska utvecklingsbanken och CAF.

Upplägget går ut på att räkna fram behoven i sju drabbade delstater och omvandla katastrofen till avgränsade projekt som givare och långivare kan finansiera: bostäder, bortforsling av rasmassor och återställande av grundläggande tjänster som vatten och el. Problemet är att dessa tjänster redan var opålitliga i stora delar av Venezuela före jordbävningarna. El País rapporterar att omkring 600 000 människor i katastrofområdet behövde humanitärt bistånd redan före juni. FN:s bredare lägesbild är ännu mörkare: i början av 2026 uppgav FN:s kontor för samordning av humanitära insatser att 7,9 miljoner människor i Venezuela behövde akut hjälp; efter jordbävningarna har siffran stigit över nio miljoner. FN har lagt till 299 miljoner dollar i sin humanitära insatsplan för att täcka nydrabbade samhällen. Men återuppbyggnadsplanen ställer en svårare fråga: vem ska betala i ett land där offentliga räkenskaper, underhåll av infrastrukturen och trovärdig rapportering varit pressade i åratal.

Finansieringen är den stora tomma raden. El País noterar att Venezuelas ekonomi slagits sönder av vanstyre och korruption och att internationella sanktioner funnits sedan 2019, vilket försvårar transaktioner och långsiktig utlåning. Samtidigt är Venezuelas ”massiva skuldbörda” föremål för översyn i samtal under Washingtons överinseende, och artikeln antyder att jordbävningshjälpen kan trassla in sig i diskussioner om skuldnedskrivning. Då blir en humanitär plan ett påtryckningsmedel i en förhandling om återbetalningsförmåga, politiska eftergifter och villkoren för att pengar över huvud taget ska kunna föras över.

På marken krockar planeringen med omedelbara strider om säkerhet och ansvar. I La Guaira förbereder myndigheterna kontrollerade rivningar av byggnader som bedömts riskera att rasa, samtidigt som vissa familjer fortfarande letar efter kroppar i skadade hus. Boende i ett statligt bostadskomplex inom Misión Vivienda i Playa Grande bad om att rivningen av ett lutande torn skulle skjutas upp. Transportministern Francisco Garcés, som leder den presidentkommission som bedömer beboelighet, sade att ingen byggnad skulle rivas om det fanns kvarlevor inne och att varje fall skulle analyseras för sig. Garcés uppgav att 32 000 byggnader har inspekterats: hälften bedöms beboeliga, en fjärdedel möjliga att reparera och en fjärdedel har klassats som svårt skadade.

FN:s samordnare i landet, Gianluca Rampolla, väntas avsluta sitt uppdrag i veckan, samtidigt som bedömningsarbetet fortsätter under vad El País beskriver som brist på insyn och luckor i myndigheternas uppdateringar. I La Guaira är nästa steg inte en finansieringskonferens utan ett rivningsschema, och invånarna ber om tid innan betongen faller.