Trump pausar planerade USA-anfall mot Iran
Saudiarabiens kronprins varnar för vedergällning mot Persiska vikens energiinfrastruktur och sjöfart, hot om attacker mot oljefält och gasfält gör upptrappning till ett regionalt kostnadsdelningsproblem
Bilder
Iranian missiles on display at the Azadi square in Tehran. Iran warned this weekend against any ‘adventurous action’ by the US. Photograph: Abedin Taherkenareh/EPA
theguardian.com
Donald Trump säger att han har beordrat amerikanska styrkor att avvakta med en ny omgång planerade angrepp mot Iran. Beskedet kommer efter att han dagen innan, vid ett regeringssammanträde, uppgett att attacker kunde inledas redan till helgen. Enligt The Guardian skedde omsvängningen efter ett telefonsamtal från Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman, som varnade för upptrappning och risken för iranska vedergällningar mot energiinfrastruktur i Persiska viken.
Pausen framställs som villkorad. Trump säger att USA avstår från angrepp förutsatt att en uppgörelse som avslutar den månader långa konflikten nås snabbt. Samtidigt uppger Independent att Irans utrikesminister Abbas Araghchi varnat regionala motparter för att varje ”äventyrlig handling” av USA eller Israel skulle mötas med ett avgörande och proportionerligt svar. The Guardian hänvisar också till irankopplade Nournews, som hävdar att angrepp på iransk energiinfrastruktur skulle utlösa attacker mot oljefält i Saudiarabien och Förenade arabemiraten samt gasfält i Qatar och Israel – ett uttryckligt försök att göra en amerikansk-israelisk kampanj till ett regionalt problem där kostnaderna sprids.
Händelsen visar hur snabbt militär planering krockar med intressena hos de stater som förväntas bära följdskadorna. Enligt The Guardian deltog Saudiarabien tidigare i veckan tillsammans med USA i angrepp mot logistik- och vapenmål som används av Iranstödda miliser i Irak, men sökte därefter klarhet i vilka ytterligare åtgärder Trump övervägde. Kombinationen – att medverka i begränsade insatser men samtidigt försöka stoppa en bredare upptrappning – speglar en snäv syn på acceptabel risk när oljanläggningar, sjöfartsleder och inhemsk stabilitet står på spel.
Den belyser också hur skört läget är kring de maritima flaskhalsar som kriget ständigt återkommer till. The Guardian rapporterade om två sjöincidenter utanför Oman, däribland ett tankfartyg som träffades av en okänd projektil som skadade maskinrummet. Kuwaits armé uppgav att den förstört fientliga drönare avfyrade från Iran och att nedfallande splitter orsakat materiella skador men inga personskador. Varje sådan händelse ökar trycket på regeringar att visa kontroll – men de medel som står till buds är ofta reaktiva: luftförsvar, eskorter och offentliga varningar snarare än hållbara garantier.
Trumps offentliga budskap har pendlat mellan maximala hot och plötslig återhållsamhet. Independent rapporterade att han skrev att USA var ”laddat och klart”, samtidigt som han sade att länder i Mellanöstern bett honom avvakta eftersom ”ramarna för en uppgörelse” redan hade enats om. Iran kommenterade inte omedelbart Trumps besked, och Israels hållning återgavs via Trumps uttalanden snarare än genom ett officiellt israeliskt besked.
I nuläget är den mest konkreta förändringen snarare procedurmässig än diplomatisk: angrepp som diskuterades till helgen blir inte av. Villkoren för den utlovade uppgörelsen är fortfarande oklara, men Gulfstaternas rädsla för vad som följer efter ett slag mot energiinfrastruktur har redan påverkat tidtabellen.