Blandat

Chelsea-krog dras inför licensnämnd efter bullerklagomål

17 anmälningar på två år mot No. Fifty Cheyne som marknadsförs med Londons bästa söndagsstek, statliga myndigheter avstår och grannarna får bevisa störningar på en tyst gata där minsta ljud blir en tvist

Bilder

The London Question: Is eating out too expensive? The London Question: Is eating out too expensive? standard.co.uk
High-end eatery No. Fifty Cheyne was brought before a Kensington and Chelsea Licensing Sub-Committee High-end eatery No. Fifty Cheyne was brought before a Kensington and Chelsea Licensing Sub-Committee standard.co.uk

En restaurang i Chelsea som marknadsförts som serverande ”Londons bästa söndagsstek” har hamnat i en tvist om sitt serveringstillstånd efter att grannar lämnat in klagomål om buller och störningar. No. Fifty Cheyne på Cheyne Row i Kensington and Chelsea togs upp i en kommunal licensnämnd sedan en boende, Colin Scagell, uppgett återkommande nattliga störningar kopplade till verksamheten.

Enligt Evening Standard har kommunen tagit emot 17 formella klagomål om restaurangen under de senaste 24 månaderna. I Scagells ansökan uppges störningarna ha inträffat ofta, minst varje vecka, och gäster beskrivs som berusade, stökiga eller ibland illamående. Hans juridiska ombud sade inför nämnden att klienten upprepade gånger försökt lösa problemen med den tidigare chefen, och att e-post som dokumenterade dessa försök visades för utskottet.

Restaurangens försvar handlade mindre om maten och mer om styrning och kontroll. Dess jurist uppgav att den tidigare chefen bytts ut och hävdade att den nya ledningen ännu inte fått möjlighet att visa att den kan hålla ordning på lokalen. En tillsynstjänsteman för tillståndsfrågor, som vittnade för klaganden, sade att situationen inte nådde upp till gränsen för en lagstadgad olägenhet, men påpekade samtidigt att Cheyne Row är en lugn gata där även små ljud hörs tydligt.

Förhandlingen visade hur den praktiska innebörden av ”störning” skiftar med geografi och fastighetsvärden. En livlig verksamhet kan vara kommersiellt framgångsrik och ändå vara det mest högljudda inslaget på en i övrigt bostadsdominerad gata; samma beteende som drunknar i bruset i ett nöjeskvarter blir en återkommande konflikt när det sker utanför sovrumsfönster. Underlaget belyste också begränsningarna i formella klagomålssystem: boende uppgavs ha svårt att fånga sporadiska störningar på film utan att filma främlingar, samtidigt som nämnden fick se klipp privat som en ledamot sade innehöll ljud men inte särskilt många människor utomhus.

Inga myndigheter lämnade några yttranden till nämnden, rapporterar Standard, vilket gjorde att ärendet i praktiken drevs av ett fåtal grannar, en tillsynstjänsteman och restaurangens ombud. Klaganden föreslog villkor som att personal ska bevaka utomhusområdet efter klockan 21. Restaurangen sade att den kunde införa vissa åtgärder frivilligt även om nämnden inte skulle kunna tvinga fram dem.

Till sist kom tvisten om en söndagsstek att avgöras via e-postkedjor, antal klagomål och videoklipp som visades bakom stängda dörrar – på en gata där tillsynstjänstemannen konstaterade att även mindre buller kan upplevas som ett stort intrång.