Afrika

Kenyansk domstol stoppar rastafarianers religiösa bruk av cannabis

Gruppen House of Nyabinghi ville slippa gripanden för sakramental rökning och lovar överklaga, staten behåller totalförbudet och lämnar gränsdragningen åt närmaste polis

Bilder

Rastafarians gather in Kibera, Nairobi. Photograph: Carlos Mureithi/The Guardian Rastafarians gather in Kibera, Nairobi. Photograph: Carlos Mureithi/The Guardian theguardian.com
Ras Orudi, 38, began following Rastafari while at secondary school. Photograph: Carlos Mureithi/The Guardian Ras Orudi, 38, began following Rastafari while at secondary school. Photograph: Carlos Mureithi/The Guardian theguardian.com
Ras Ndeto, 56, said the court’s decision marginalised followers of Rastafari. Photograph: Edwin Ndeke/The Guardian Ras Ndeto, 56, said the court’s decision marginalised followers of Rastafari. Photograph: Edwin Ndeke/The Guardian theguardian.com
Artwork and a banner on a wall at the meeting venue for the House of Nyabhingi in Kibera, Nairobi. Photograph: Carlos Mureithi/The Guardian Artwork and a banner on a wall at the meeting venue for the House of Nyabhingi in Kibera, Nairobi. Photograph: Carlos Mureithi/The Guardian theguardian.com
Rastafarians chant during a ‘groundation’ - loop Rastafarians chant during a ‘groundation’ - loop theguardian.com

En domstol i Kenya har avslagit en ansökan om att rastafarianer ska få använda marijuana i religiöst syfte, rapporterar The Guardian. Beslutet kom den 15 juli. Några dagar senare samlades medlemmar i House of Nyabinghi i Kibera i Nairobi till sitt veckovisa möte, en så kallad ”groundation”, där vissa deltagare tände cannabis medan böner och sånger fortsatte.

Fallet är ett av flera försök från kenyanska rastafarianer att skapa ett smalt religiöst undantag i ett rättssystem som bygger på generell kriminalisering. Rastafari Society of Kenya lämnade in sin ansökan 2021 och begärde skydd mot gripande och åtal för sakramental användning. De hävdade att marijuana inte är ett nöjesmedel för dem, utan en del av gudstjänst och identitet. När domstolen säger nej flyttas striden till nästa instans. Då blir tyngdpunkten mindre en fråga om folkhälsa och mer en fråga om förvaltning: hur polisen ska skilja en religiös handling från vanligt innehav, och hur domstolar ska bevaka gränserna utan att göra trosutövning till ett slags tillståndssystem.

The Guardian beskriver vad som står på spel i praktiken. I ett dunkelt rum dekorerat med den röd-gul-gröna flaggan och bilder av Haile Selassie I, Bob Marley och Marcus Garvey sjöng en liten grupp psalmliknande texter om Sion och Jah, medan cannabislukten låg kvar i luften. Talesmannen Ras Ndeto sade att beslutet marginaliserar anhängarna och att gruppen tänker överklaga till en högre domstol. En annan deltagare beskrev hur man försöker ”integrera sig i systemet” samtidigt som man försvarar sina rättigheter. I ett land där narkotikabekämpning ofta sker genom visitationer på gatan och gripanden efter polisens eget skön innebär avsaknaden av undantag att vardagsutövningen blir beroende av humöret hos närmaste polis.

Konflikten ingår också i en bredare afrikansk diskussion om narkotikapolitik, där de starkaste rösterna ofta inte är brukarnas utan institutionernas. Polisbudgetar, fängelsesystem och politiska ledare kan vinna på hård kontroll: fler ingripanden legitimerar resurser, och symboliska markeringar mot en synlig minoritet kan signalera ”moralisk handlingskraft”. Ett undantag för religiöst bruk skulle därför inte bara ändra vad som är tillåtet, utan också vem som tvingas förklara sig offentligt. För rastafarianer, som säger att deras kultur ses ned på, blir den juridiska frågan även social: om staten ska behandla dem som en erkänd trosinriktning eller som en subkultur som ska hanteras.

Tills vidare har domstolen hållit lagen enkel på papperet. I Kibera är den fortfarande komplicerad i praktiken, och nästa steg är en överklagan från en grupp som säger att den fortsätter att be under hot om åtal.