Stängt Hormuz sund kan tippa Storbritannien in i recession 2027

En långvarig stängning av Hormuzsundet kan driva Storbritannien in i recession 2027, enligt en ekonomisk prognos från revisions- och rådgivningsbolaget EY som återges av Independent och Evening Standard. I scenariot där störningen består in i 2027 bromsar brittisk bruttonationalprodukt in till 0,5 procents tillväxt 2026 och krymper med 0,2 procent 2027. EY varnar samtidigt för att inflationen i samma läge kan stiga till 6,4 procent vid slutet av 2026.

Hormuz är en smal flaskhals där normalt omkring en femtedel av världens olje- och gasflöden passerar. Rapporten beskriver stängningen som en rak överföring från krig till hushållens plånböcker. Dyrare energi slår igenom i transportkostnader, livsmedelsdistribution och industrins insatsvaror, och återvänder sedan som svagare konsumtion och senarelagda räntesänkningar. EY sänker sin prognos för brittiska företagsinvesteringar till en nedgång på 0,7 procent 2026, jämfört med en tidigare bedömning om oförändrad nivå. Hushållens konsumtion väntas samtidigt öka med 0,3 procent 2026 och 0,9 procent 2027. Det är siffror som pekar på en ekonomi som rullar vidare, men som bygger lite nytt.

Räntebanan i rapporten visar hur snabbt en yttre energichock kan ta över en inrikes penningpolitisk diskussion. EY räknar med att styrräntan ligger kvar på 3,75 procent genom 2026 och därefter sänks två gånger under 2027 till 3,25 procent. Men Bank of England har enligt rapporteringen signalerat att den är beredd att höja räntan om konflikten med Iran fortsätter och inflationen stiger. Det är den klämma hushållen känner igen: prisuppgångar drivna av energi möts av stramare kreditvillkor, även när orsaken ligger långt från den inhemska efterfrågan.

Ett sådant läge blottlägger också incitamenten i ett system där politiken gärna lovar stabilitet, men där kostnaderna vid störningar vältras över på konsumenter och företag. När energin blir dyrare pressas allt från transporter till livsmedel, samtidigt som räntan riskerar att hållas uppe. Det skapar ett dubbelt tryck som särskilt drabbar dem utan marginaler, medan stora aktörer ofta har större möjligheter att säkra priser eller föra vidare kostnader.

EY:s huvudscenario bygger på att sundet öppnas igen senast vid utgången av tredje kvartalet 2023. Då höjer man tillväxtprognosen för 2026 till 0,9 procent och behåller 1,2 procent för 2027. Skillnaden mellan scenarierna är inte en liten justering, utan skillnaden mellan att ta sig igenom med nöd och näppe och en faktisk nedgång. Rapporten kommer samtidigt som oljepriset, enligt Evening Standard, stigit över 100 dollar per fat för första gången på nästan fyra år, vilket gör energikanalen synlig redan innan något ”recessionsår” i modellen.

Storbritannien kan inte öppna Hormuzsundet. Men landet kan välja hur stor del av en energichock som ska tas upp av konkurrensutsatt utbud och anpassning, och hur mycket som ska filtreras genom reglerade system och politiska löften som i praktiken bara fungerar när bränslet är billigt. EY:s recessionsscenario vilar på ett enda fysiskt faktum: ett sund som förblir stängt längre än planerare räknar med.