Polis skjuter elchockvapen på demensboende i Härryda
Larm om våld mellan boende leder till misstankar om grov misshandel och våld mot tjänsteman, kommunen lovar mer personal när polisen blir sista utvägen
Bilder
dn.se
Polisen i Härryda kommun använde elchockvapen på ett demensboende efter ett kvällslarm där en man i 70-årsåldern uppgavs ha misshandlat en kvinna i 90-årsåldern, enligt Dagens Nyheter och en polisanmälan. Polisen uppger att mannen även angrep poliser och att man bedömde elchockvapen som nödvändigt. Mannen misstänks nu för grov misshandel och våld mot tjänsteman, samtidigt som kommunen säger att man ska tillföra mer resurser till boendet.
Händelsen passar in i ett system där polisen allt oftare blir sista utvägen när andra offentliga verksamheter inte klarar att hantera sina egna kriser. DN beskriver hur införandet av elchockvapen i Sverige började som ett försök 2018 och genomfördes fullt ut i hela landet 2024, med kraftigt ökad användning under de första två åren. Statistik som återges av polisfackets tidning anger nära 7 700 händelser från början av 2024 till slutet av augusti 2025, där vapnet i omkring 70 procent av fallen hotades men inte avfyrades. Det är siffror som beskriver ett vardagsverktyg, inte en sällsynt undantagsåtgärd.
Äldreboenden är inte byggda som polisstationer, men de genererar numera regelbundet polisinsatser när boendes tillstånd försämras och övergår i våld. I det här fallet sade kommunens socialtjänstchef Fredrik Wallström till DN att det inträffade var ”mycket, mycket olyckligt” och att människor kan må så dåligt att det tar sig uttryck i våldsamt beteende. Härryda hade redan förstärkt bemanningen nattetid, uppgav han, och ska nu sätta in ytterligare resurser – ett indirekt erkännande av att de tidigare åtgärderna inte räckte för att hindra att situationen nådde en punkt där poliser kom med elchockvapen.
Rapporteringen visar också hur ansvaret splittras när polisens våldsmonopol vävs samman med sjukvård och äldreomsorg. Wallström ville inte kommentera polisens användning av elchockvapen och ville inte tala om den misshandlade kvinnans tillstånd. Polisens presstalesperson Adam Isaksson Samara sade att utryckningar till äldreboenden är vanliga men att han inte kände till tidigare fall där elchockvapen använts, samtidigt som han betonade att varje våldsanvändning bedöms utifrån situationen och att all användning registreras. Åklagaren Paulina Daryazadeh uppgav att den misstänktes hälsotillstånd beaktas i utredningen – en formulering som kan mildra brottsprocessen utan att besvara varför miljön krävde ett ingripande med vapen.
Ambulanspersonal bedömde kvinnan som vaken och relativt stabil på söndagskvällen, enligt polisens presstjänst. Den misstänkte återvände till boendet på måndagseftermiddagen och fick vård där. Samma verksamhet som utlöste ett akut larm tog alltså tillbaka honom. Kommunen lovar nu mer resurser, men mönstret är välbekant: när bemanning och rutiner inte räcker hamnar kostnaden och risken hos polisen – och i förlängningen hos skattebetalarna och de äldre som bor i ett system som allt oftare kräver utryckning för att fungera.