Jordanien kallar till krismöte om al-Aqsa
Varnar för nära förestående israeliskt maktövertagande efter Ben Gvirs massintrång och nya polisåtgärder som urholkar status quo, symbolfråga som också handlar om legitimitet i Amman och risken för fördrivning från Västbanken
Bilder
On 23 July, more than 2,000 Israelis from the religious right stormed the area. Photograph: Ilia Yefimovich/AFP/Getty Images
theguardian.com
‘Jerusalem is a tinderbox,’ said Ayman Safadi, Jordan’s foreign minister. Photograph: Salah Malkawi/Getty Images
theguardian.com
Jewish visitors pray at an entrance of al-Aqsa mosque compound. Photograph: Ammar Awad/Reuters
theguardian.com
Jordanien kallar till ett akut möte med arabiska och muslimska utrikesministrar efter att ha varnat för att Israel rör sig mot ett ”omedelbart” övertagande av al-Aqsamoskéns område i Jerusalem, enligt The Guardian och The Independent. Larmet kommer efter en massinträngning i slutet av juli av israeliska religiöst nationalistiska aktivister på den plats som judar kallar Tempelberget, ledd av Israels minister för nationell säkerhet Itamar Ben Gvir. Jordanien säger att händelsen var den värsta kränkningen i modern tid av den så kallade ”status quo”, ett regelsystem som begränsar bönen på området till muslimer under jordanskt förmyndarskap.
Den omedelbara tvisten gäller formalia: vem som styr tillträde, ordningshållning och tillåten religionsutövning. Men insatsen är större än så. Jordaniens hashemitiska monarki ser förmyndarskapet över Jerusalems heliga platser som en grundpelare för sin inrikes legitimitet och en central tillgång i regional diplomati. Samtidigt argumenterar israeliska ministrar på yttersta högerkanten öppet för formell israelisk suveränitet över området och har, enligt The Independent, fört fram tanken på att bygga en synagoga där. Jordanska företrädare säger att Israel på sistone skruvat åt: inresetillstånd för mosképersonal har dragits in och en imam har gripits under fredagsbönen. The Guardian rapporterar också att Jordanien oroas av en rekryteringskampanj för en särskild polisenhet för Tempelberget – ett byråkratiskt steg som, om det genomförs, kan flytta fram positionerna utan att något fördrag formellt skrivs om.
Tidpunkten gör det svårare att avfärda frågan som enbart religiös. Båda tidningarna beskriver hur en israelisk valrörelse närmar sig samtidigt som stora judiska högtider i september, en kalender som brukar öka både besökstryck och politisk teater på platsen. Jordaniens utrikesminister Ayman Safadi varnar för att ”manipulation” kan utlösa en bredare religionskonflikt som berör Palestina, Jordanien och den vidare muslimska världen. Gästlistan till krismötet – Arabförbundets stater samt Turkiet, Indonesien, Malaysia och Pakistan – signalerar ett försök att höja det diplomatiska priset för ensidiga förändringar. Bakom det religiösa språket finns en mer handfast oro: Amman fruktar att skärpta israeliska åtgärder på Västbanken kan driva fördrivning mot Jordanien, som återkommande beskrivit stora inflöden som en röd linje.
Den rättsliga och historiska grund Jordanien hänvisar till är gammal och lager på lager: ett förmyndarskap som går tillbaka till arrangemang från osmansk tid, omnämnt i Berlinfördraget, bekräftat efter 1967 års krig och på nytt i fredsavtalet mellan Israel och Jordanien 1994, enligt The Guardian. Historiken är också en påminnelse om hur snabbt symboliska steg vid området kan övergå i säkerhetskriser, från upplopp under det brittiska mandatet till våldet som följde efter Ariel Sharons besök år 2000.
Jordanien står värd för krismötet på onsdag. Frågan som hänger i luften är om nästa förändring kommer som ett formellt besked – eller genom tillstånd, polisenheter och eskorterade besök som steg för steg blir en ny normalitet.