Vetenskap

SpaceX raketdel väntas krascha på månen på onsdag

Falcon 9-andrasteg har drivit över ett år i okontrollerad bana och NASA planerar före och efter-bilder av en ny krater, rymdskrotets nollkostnad för operatören blir forskarnas permanenta bevakningsnota

Bilder

A SpaceX Falcon 9 rocket lifts off on 15 January 2025. Part of the rocket will crash into the moon on Wednesday. Photograph: Cristóbal Herrera/EPA A SpaceX Falcon 9 rocket lifts off on 15 January 2025. Part of the rocket will crash into the moon on Wednesday. Photograph: Cristóbal Herrera/EPA theguardian.com
The SpaceX Falcon 9 rocket lifts off from the Kennedy Space Center in January 2025.  Photograph: Steve Nesius/Reuters The SpaceX Falcon 9 rocket lifts off from the Kennedy Space Center in January 2025. Photograph: Steve Nesius/Reuters theguardian.com

Ett omkring fyra ton tungt raketsteg från en Falcon 9-raket, byggd av SpaceX, väntas slå ned på månen på onsdag morgon. Enligt The Guardian rör det sig om raketens andrasteg, som efter en uppskjutning 2025 hamnade i en okontrollerad bana och därefter drivit runt i mer än ett år. Nedslaget väntas ske i hög hastighet och lämna en ny krater. NASA planerar att ta bilder före och efter för att dokumentera platsen.

Oplanerade nedslag på månen är ovanliga men inte längre något helt nytt. Ett kinesiskt raketsteg slog ned på månen 2022, och NASA har tidigare låtit farkoster krascha med avsikt för att studera uppvirvlat material och ytsammansättning. Skillnaden här är att föremålet aldrig var tänkt att bli en projektil. The Guardian uppger att Falcon 9-steget inte längre gick att styra efter att det släppt ut återstående bränsle, och att dess bana därefter påverkats av solaktivitet och små förändringar i gravitationsfält tills astronomer drog slutsatsen att det var på väg mot månen.

Händelsen hamnar i skärningspunkten mellan utforskning och städning. De flesta övre raketsteg konstrueras för att återinträda i jordens atmosfär eller tas om hand på kontrollerade sätt, eftersom kvarlämnad hårdvara gör spårning och uppföljning till en permanent kostnad. Månfärder försvårar detta: mer energirikare banor kan lämna steg kvar i området mellan jorden och månen i stället för att skicka dem tillbaka för att brinna upp. När ett steg väl är dött blir den direkta merkostnaden för operatören av att inte göra något i praktiken nära noll, medan bördan att övervaka och hålla reda på objektet flyttas till forskare och myndigheter.

NASA-forskare som citeras av tidningen säger att nedslaget inte innebär någon fara för jorden, och Bill Gray, vars programvara hjälpt till att upptäcka sådana banor, beskriver det som av begränsat vetenskapligt intresse. Ändå vill NASA samla in data, eftersom konstgjorda nedslag är ett av få experiment på månytan som kan upprepas och jämföras över tid. Varje ny krater blir en referenspunkt för att förstå nedslagsfysik, dammets beteende och framtida arbete på ytan – särskilt när fler uppdrag siktar mot samma begränsade antal landningsområden.

Raketsteget väntas slå ned i ett svårövervakat område nära månens västra rand. När dammet lagt sig kan det mest påtagliga resultatet bli ett nytt par bilder i NASAs arkiv: en före och en efter, som visar var en bit rymdskrot hamnade när ingen längre kunde styra den.