Nigeria fritar över 300 kidnappade i stor räddningsinsats

Nigerianska säkerhetsstyrkor uppger att de i en enda insats har fritagit mer än 300 personer som förts bort av beväpnade grupper. De bortförda hittades i skogarna i nationalparken vid Kainji-sjön i nordcentrala Nigeria, rapporterar The Guardian. President Bola Ahmed Tinubu kallar insatsen den största endagsfritagningen av gisslan i landets historia, efter en gemensam operation där militär, polis och antiterrorenheter deltog. De fritagna genomgår medicinska kontroller vid en militär anläggning innan de återförenas med sina familjer.

Myndigheterna framställer operationen som ett bevis på förbättrad samordning. Samtidigt blottar den den geografi som gjort masskidnappningar till en uthållig affärsmodell. Enligt The Guardian verkar beväpnade grupper – både banditgäng och jihadister – från stora, glest styrda skogs- och buskmarker i norra Nigeria. I sådan terräng kan gisslan flyttas, gömmas och bytas bort i en takt som överträffar den formella ordningsmaktens förmåga, medan lokalsamhällen ofta har begränsade möjligheter att påverka annat än genom att betala för att bli av med problemet.

Omfattningen har nu vuxit till nivåer där kidnappningar fungerar som en parallell intäktskälla. Med hänvisning till uppgifter för perioden juli 2024 till juni 2025 skriver The Guardian att minst 4 722 kidnappningar skedde i 997 händelser, och att minst 762 personer dödades under samma period. Kidnapparna krävde sammanlagt 48 miljarder naira i lösensummor, medan familjer och lokalsamhällen betalade minst 2,57 miljarder naira för att få människor frisläppta – pengar som rör sig snabbare än åtal och som sällan återvinns.

Tinubus regering har kombinerat räddningsbesked med åtgärder för att hålla säkerhetsstyrkorna bemannade. The Guardian rapporterar att presidentkansliet aviserat löneökningar på 30 till 80 procent för tusentals soldater, vilket beskrivs som den största höjningen på flera år för en armé som allmänt anses vara underfinansierad och dåligt utrustad för att hantera flera uppror samtidigt. I samma rapport sägs att armén nyligen efterlyste ledaren för Islamiska statens västafrikaprovins och hans ställföreträdare, vilket understryker hur kidnappningsekonomin hänger ihop med upprorsrörelser som kan rekrytera, beskatta och skrämma.

De omedelbara vinnarna vid en lyckad fritagning är de frigivna och deras anhöriga. Den mer långsiktiga frågan är om staten kan fortsätta krympa de områden där den i praktiken inte utövar kontroll – de platser där kidnappare kan magasinera hundratals människor åt gången – eller om varje uppmärksammad insats mest flyttar fram utgångspunkten för nästa förhandling.

Att gisslan hittades i en nationalparks skog säger också något om incitamenten: när stora, svårövervakade områden kan användas som baser blir själva terrängen en produktionsfaktor i brottsligheten. Utan fungerande närvaro och uthållig kontroll riskerar staten att vinna enskilda slag men lämna marknaden intakt.