Latinamerika

Kuba överväger döpa om turistön Cayo Santa María till Trumpön

Dubaiinvesterare vill bygga lyxresort med guldkupoler men väntar på att USA:s sanktioner lyfts, företag lämnar landet och Havanna säger ja i princip medan Washington samtidigt skruvar upp trycket

Bilder

Cuban government open to the idea of an Arab investor to develop ‘Trump Island’ Cuban government open to the idea of an Arab investor to develop ‘Trump Island’ english.elpais.com
Ric Prado, ex-CIA officer: ‘Cuba is the next apple to fall from the tree’ Ric Prado, ex-CIA officer: ‘Cuba is the next apple to fall from the tree’ english.elpais.com

Kubas regering uppges överväga ett förslag om att döpa om den lilla turistön Cayo Santa María till ”Trumpön” och bygga en exklusiv semesteranläggning där, samtidigt som amerikanska sanktioner och utländska företags reträtter skärper öns ekonomiska åtstramning. Tidningen El País skriver att projektet ska omfatta två torn med gyllene kupoler. Initiativtagaren säger att en avsiktsförklaring om att förvärva mark har undertecknats, men Havanna har ännu inte lämnat något formellt besked.

Förslaget kommer från Ali Bin Haidar, ordförande för en grupp med säte i Dubai. Han säger till den Abu Dhabi-baserade tidningen The National att hans team är redo att gå in i Kuba när USA:s sanktioner lyfts, enligt El País. Samma rapportering beskriver hur Kubas satsning på turism inte längre bara handlar om att stegvis rusta upp hotell: investerare ska ha visats nedlagda hotell, tomma kryssningsterminaler, oexploaterade kustområden, internationella flygplatser och småbåtshamnar. Varumärkningen är ovanligt rättfram – att döpa om ”El Cayo” till ”Trumpön” – och lanseras under en administration i Washington som, enligt El País, infört sanktioner sedan januari och återupplivat spänningar i stil med kalla kriget.

Den ekonomiska bakgrunden är att företag som tidigare accepterade politisk risk i utbyte mot tillgång till stränder och turistflöden nu drar sig tillbaka. El País räknar upp avhopp och pauser som omfattar ett kanadensiskt gruvbolag, spanska hotellkedjor, ett tyskt rederi och ett spanskt flygbolag, liksom betalningsnätverk som Visa och Mastercard. Varje sådan reträtt krymper de praktiska kanalerna för hur turister kan komma, hur varor kan fraktas och hur intäkter kan tas betalt. ”Utländska investeringar” blir därmed i praktiken en jakt på aktörer som är villiga att arbeta med färre finansiella livlinor.

Havannas offentliga linje är att hålla dörren öppen även för den man som förknippas med sanktionerna. Kubas vice utrikesminister Carlos Fernández de Cossío sade till The New York Times att han kände till idén och inte motsatte sig att Donald Trump investerar i Kuba ”om det sker fredligt”, enligt El País. Hindret, sade han, är amerikansk lag snarare än kubansk politik – ett elegant sätt att signalera smidighet utan att lova att någon viss investerare faktiskt får bygga, föra ut vinster eller anställa fritt.

Den andra källan El País kopplar till semesteranläggningshistorien påminner samtidigt om att Kuba inte bara är en turistmarknad utan också ett mål för amerikansk säkerhetspolitisk uppmärksamhet. I en intervju hävdade den tidigare underrättelseofficeren Enrique ”Ric” Prado att Vita huset, efter att kriget med Iran tar slut, kommer att ”fokusera igen på Kuba”. Han menade att kombinationen av Trump och utrikesminister Marco Rubio har skyndat på insatser som varit fastlåsta i årtionden. Oavsett hur väl prognosen stämmer skaver den mot ett projekt som bygger på att sanktioner lyfts och att amerikanska politiska aktörer tolererar en affär med hög Trump-profil i ett land som Washington samtidigt pressar.

Byggstarten beskrivs som möjlig i slutet av 2026 om projektet godkänns. I nuläget är den mest konkreta tillgången själva namnet, som marknadsförs innan de rättsliga förutsättningarna för att använda det ens finns.