Argentina gör invandringsrazzior till propagandafilmer

Bilder

×

Javier Milei in Buenos Aires in July. Photograph: Luis Robayo/AFP/Getty Images theguardian.com

The British armed forces work with the U.S. military to evacuate eligible civilians and their families out of the country on August 21, 2021 in Kabul, Afghanistan. (MoD Crown Copyright via Getty Images) MoD Crown Copyright via Getty Images

Afghan deportees sit near the border at Islam Qala crossing on 4 July 2025. Mass expulsions from Iran surged after the start of the US-Israel offensives (Middle East Images/AFP via Getty) Middle East Images/AFP via Getty

Afghan National Army commandos take position during a military operation in Helmand province in October 2016. Former security personnel are now at risk of persecution from the Taliban (AFP via Getty Images) AFP via Getty Images

‹ ›

Argentinas regering har lagt ut en prydligt klippt film från en utlänningsräd i Buenos Aires. Där syns en 60-årig kvinna föras bort i handfängsel av federal polis, med ansiktet fullt synligt, samtidigt som texten ”Olaglig utlänning eller brottsregister? Ut!” blinkar över bilden. Enligt The Guardian genomfördes insatsen i februari 2024, men klippet har nu spridits på nytt och väckt frågor eftersom kvinnan – som bara vill identifieras med initialerna PLS – släpptes efter några minuter. I en annan film uppgav myndigheterna att hon var peruansk med en gällande arresteringsorder för bedrägeri och rån; hennes advokat säger att någon sådan order inte fanns.

Filmen handlar inte bara om kontroll utan om signalpolitik. The Guardian skriver att president Javier Mileis regering har byggt ut utlänningskontroller till större operationer där migrationshandläggare och federal polis agerar tillsammans, och att räder i fattigare, traditionellt invandrartäta stadsdelar har gjorts till offentliga uppvisningar. Milei, som öppet uttryckt beundran för Donald Trump, har dessutom drivit igenom förändringar via dekret i stället för via kongressen, bland annat stramare regler för permanent uppehållstillstånd och nya krav på att invandrare ska kunna visa att de kan försörja sig.

Det sista kravet träffar en ekonomi där över 40 procent av arbetstagarna arbetar i den informella sektorn. Då blir ”bevis” mindre en fråga om faktisk bärkraft och mer en fråga om papper. Regeringen har också begränsat tillgången till avgiftsfria offentliga sjukhus, som tidigare stod öppna för alla, och gjort den till en förmån för permanenta invånare utom vid akuta nödsituationer. Resultatet blir ett system där staten sätter villkoren, kontrollerar handlingarna som ska visa att villkoren är uppfyllda, och sedan använder räder med hög synlighet för att visa upp att den upprätthåller regler den själv nyss skrivit om.

På andra sidan Atlanten brottas Storbritannien med en annan sorts migrationsbild: människor man redan lovat att ta emot. The Independent rapporterar att brittiska försvarsdepartementet har medgett att tusentals afghaner som godkänts för vidarebosättning fortfarande kan hotas av talibanerna, däribland tidigare kommandosoldater som tjänstgjort tillsammans med brittiska specialförband. Ändå hjälper Storbritannien för närvarande inte dessa personer att lämna Afghanistan; i stället måste de som är berättigade själva ta sig till Pakistan, där de inkvarteras och sätts upp för flyg.

Interna handlingar från försvarsdepartementet, som The Independent hänvisar till, beskriver kvarstående risker som kan öka när familjer försöker skaffa resehandlingar. En rapport från en Förenta nationerna-mission dokumenterade dessutom dödande och godtyckliga frihetsberövanden av tidigare afghanska säkerhetsanställda våren 2026. Aktivister talar om ett ”system i två skikt”: de som har råd att resa till Pakistan kommer vidare, medan de som saknar medel blir kvar och förblir utsatta.

I Buenos Aires säger PLS att hon kördes runt kvarteret och fick beskedet att hon var fri. I London säger tjänstemän att hotbilden mot afghaner är ”verklig”, men låter ändå första steget – att ta sig ut – ligga på dem som staten redan lovat att ta emot.