Sverige

Vombsjön ligger på rekordlåg nivå och Skåne varnar för vattenbrist

Två torra vintrar uteblir som påfyllnad och Sydvatten räknar inte med återhämtning före slutet av oktober, kommuner stänger fontäner och vädjar om frivillig sparsamhet medan målet blir 100 liter per person och dag

Bilder

dn.se
Vombsjön i Skåne och Bolmen i Småland försörjer en miljon invånare med dricksvatten. I vintras var vattennivåerna i Vombsjön de lägsta som har uppmätts sedan mätningarna startade 1969. Foto: Emil Malmborg Vombsjön i Skåne och Bolmen i Småland försörjer en miljon invånare med dricksvatten. I vintras var vattennivåerna i Vombsjön de lägsta som har uppmätts sedan mätningarna startade 1969. Foto: Emil Malmborg Foto: Emil Malmborg
Mattias Leijon, vd på Sydvatten, vid Vombsjön i Skåne. Bilden är tagen i våras då vattennivåerna i sjön redan var lägre än vanligt, och så har det fortsatt att vara. Foto: Emil Malmborg Mattias Leijon, vd på Sydvatten, vid Vombsjön i Skåne. Bilden är tagen i våras då vattennivåerna i sjön redan var lägre än vanligt, och så har det fortsatt att vara. Foto: Emil Malmborg Foto: Emil Malmborg

Vombsjön, som förser omkring 400 000 skåningar med dricksvatten, har legat på rekordlåga nivåer sedan påsk, rapporterar Dagens Nyheter. Sydvatten, det kommunägda bolag som levererar vatten till 17 kommuner i västra Skåne, säger att läget fortfarande är ”allvarligt” trots att hushåll och företag minskat sin förbrukning efter vårens uppmaningar att spara.

Den akuta orsaken är inte någon plötslig förbrukningschock utan att påfyllnadssäsongen i praktiken uteblivit. Enligt DN har de två senaste vintrarna varit ovanligt torra, vilket pressat stora magasin och lämnat sjön lägre än normalt för årstiden. Sydvattens vd Mattias Leijon säger att någon meningsfull återfyllnad inte väntas förrän i slutet av oktober. Det innebär att regionen måste hantera knapphet genom sensommar och tidig höst – just när skolorna startar och mitten av augusti brukar ge årets förbrukningstopp.

Händelsen visar hur snabbt svenska kommuner tar sin tillflykt till frivilliga uppoffringar och synliga symbolåtgärder när tillgången tryter. DN beskriver torrlagda fontäner och stängda plaskdammar i Malmö sommaren 2024; efter en värmebölja i försommaren med temperaturer runt 35 grader fylldes vissa på igen för att ge svalka. Hydrologiskt är detta små poster, men politiskt begripliga: ett problem med vattenbalansen görs om till en fråga om hur det offentliga rummet ska skötas, samtidigt som kommunen kan signalera handlingskraft och lägga huvuddelen av anpassningen på invånarna.

Samtidigt blottlägger rapporteringen en återkommande oklarhet i svenska vattenkriser: är bristen verklig, eller handlar det om kapacitet och eftersatt underhåll som kläs i torkans språkdräkt? En granskning från Ekot som DN hänvisar till har visat att vissa kommunala bevattningsförbud på andra håll drivits av bristfälliga vattenverk och läckande ledningar snarare än lågt grundvatten. Leijon invänder att detta inte är huvudförklaringen i Skåne och menar att kärnproblemet är utebliven nederbörd och svag återfyllnad, även om han medger att läckage finns och måste åtgärdas.

Även om infrastrukturen inte är den främsta orsaken i just detta fall pekar Sydvattens målsättning mot en längre åtstramning. I området använder invånarna i dag omkring 140 liter dricksvatten per person och dygn, och det långsiktiga målet är 100 liter, enligt DN. Det är ett krav på varaktigt ändrat beteende som presenteras som krishantering: systemet drivs som om torra vintrar inte är ett undantag utan en grundrisk.

SGU och SMHI har också varnat för låga eller ovanligt låga grundvattennivåer i flera län, däribland Skåne, Blekinge, Gotland och Kalmar, noterar DN. Men i Skåne talar sjön redan för sig själv: förbrukningen har gått ned, och vattnet fortsätter ändå att sjunka.