Europa

Brittisk änka utvisas från Sverige efter 21 år

Migrationsverket underkänner sen ansökan om uppehållsrätt efter brexit trots familj i Hammarö, omkring 2 500 britter får lämna när livet över gränsen reduceras till en missad blankett

Bilder

Joyce Thomas, 78, is now taking the case to a higher court. Photograph: Helena Karlsson/NWT Joyce Thomas, 78, is now taking the case to a higher court. Photograph: Helena Karlsson/NWT theguardian.com
Joyce Thomas and her late husband, Gwynne. Photograph: Joyce Thomas Joyce Thomas and her late husband, Gwynne. Photograph: Joyce Thomas theguardian.com
Sweden also tried to deport Kathleen Poole, seen here in a dementia care home with her son Wayne and daughter-in-law Angelica. Photograph: Angelica Poole Sweden also tried to deport Kathleen Poole, seen here in a dementia care home with her son Wayne and daughter-in-law Angelica. Photograph: Angelica Poole theguardian.com
Joyce Thomas, 78, in her garden in August, She is facing removal from Sweden over hardline Brexit policy. Photograph: Copyright: Felix Andler/TheGuardian Joyce Thomas, 78, in her garden in August, She is facing removal from Sweden over hardline Brexit policy. Photograph: Copyright: Felix Andler/TheGuardian theguardian.com

Svenska myndigheter har beordrat en 78-årig brittisk änka att lämna Sverige efter att ha avslagit hennes ansökan om att få stanna efter brexit, med motiveringen att den kom in för sent, rapporterar Guardian. Joyce Thomas har bott i Sverige i 21 år och fick i slutet av 2023 besked om att hon hade fyra veckor på sig att resa. Hennes fall går nu vidare till en högre instans med kostnadsfri juridisk hjälp.

Tvisten handlar om handlingar, inte om uppförande. Thomas, pensionerad sjuksköterska, har enligt Guardian inga brottsdomar, har försörjt sig själv och flyttade till en lägenhet i Hammarö efter att hennes make avlidit för att vara nära sin son och sina barnbarn. Problemet är tidsfristen: hon och maken insåg först under en resa till Storbritannien 2022 att de behövde lämna in en formell ansökan för att säkra sin uppehållsrätt efter brexit. Maken, som skötte familjens administration, dog senare i cancer.

Enligt Storbritanniens utträdesavtal med Europeiska unionen kan sena ansökningar godtas om det finns ”rimliga skäl” till att tidsfristen missats. Guardian uppger att Sverige 2024 avslog Thomas sena ansökan med hänvisning till att hon inte visat sådana skäl, och avslog även ett senare försök att få stanna med stöd av svenska nationella invandringsregler. Aktivister och Storbritanniens utrikesdepartement har kritiserat Sveriges linje som ovanligt hård, och artikeln nämner ett tidigare fall där Sverige försökte utvisa en brittisk kvinna med demens strax innan hon dog.

Fallet visar hur den administrativa kanten av ett politiskt brott i praktiken drivs igenom av handläggare och domstolar, inte av förhandlare. Den fria rörligheten gjorde att människor byggde hela liv över gränser: familjeband, gravplatser, boenden, vårdkontakter. Efter brexit krävs i stället bevis, tidsfrister och rätt blankett inom rätt tidsfönster. För staten är strikt handläggning begriplig och lätt att skala upp: en regel kan tillämpas på tusentals ärenden. För den enskilde betalas priset i engångsingrepp som är svåra att reparera när ett avlägsnandebeslut väl fattats.

Guardian skriver att Thomas är en av omkring 2 500 britter som efter brexit beordrats lämna Sverige. Varje fall är ett eget ärende, men resultatet blir detsamma: människor som kom lagligt och levt stillsamt upptäcker att deras rätt att bo här kan upphöra genom ett brev.