Regeringen vill ge kommuner makt stoppa spelbutiker och vejpaffärer

Andy Burnhams regering förbereder nya befogenheter för kommuner att stoppa spelbutiker och butiker som säljer elektroniska cigaretter, genom ett hårdare planeringsregelverk som i praktiken avgör vad som får öppna på brittiska huvudgator. Enligt The Independent vill regeringen slopa den sedan länge gällande principen att man ska ”sträva efter att tillåta”, som har begränsat kommunernas möjlighet att säga nej till tillstånd för spelverksamhet. Samtidigt ska nya butiker för elektroniska cigaretter från och med nästa år tvingas söka bygglov.

Förslaget handlar inte bara om tillstånd. The Independent skriver att den juridiska definitionen av en butik för elektroniska cigaretter ska skärpas för att hindra handlare från att kringgå regler genom att kalla sig ”närbutiker”. Även lokaler med spelautomater och så kallade fruktmaskiner som har öppet dygnet runt ska behöva bygglov. Ministrarna vill dessutom införa nya förväntningar på utformningen av butiksskyltar och fasader, för att motverka överdimensionerad varumärkesreklam och neontunga skyltar, samt ge kommunerna vägledning i hur stadskärnor kan göras ”mer attraktiva”.

Paketet säljs in som en räddningsplan för huvudgatorna, men det flyttar också risk och handlingsutrymme nedåt i systemet. Kommunerna förväntas avgöra vad som är en ”rimlig” blandning av handel och störningar, och sedan försvara dessa bedömningar mot företag som har råd med överklaganden och juridisk rådgivning. The Independent påpekar att principen att ”sträva efter att tillåta” går tillbaka till 2005 och infördes under Tony Blairs regering – när Burnham själv var minister – vilket illustrerar hur regler som en gång byggdes för att locka investeringar senare kan beskrivas som hinder när handelsmönstren förändras.

Den politiska lockelsen är tydlig: huvudgator syns, och ”butiker för elektroniska cigaretter och spelbutiker” fungerar som tacksamma skurkar i berättelsen om urholkade stadskärnor. The Independent hänvisar till en rapport från Centre for Social Justice som säger att Storbritannien sedan 2016 har förlorat nästan 1 800 pubar och barer, medan antalet butiker för elektroniska cigaretter och tobak har ökat till nästan 2 200. Siffrorna används för att motivera en mer ingripande linje som försöker hantera nedgång genom att styra vilka fasader som får finnas.

Parallellt finns ett spår som handlar mer om polis och tillsyn än om planering. Enligt The Independent ska polisen kunna stänga ”skumma” barberare, butiker för elektroniska cigaretter och nagelsalonger i upp till ett år medan man utreder kopplingar till organiserad brottslighet, en befogenhet som först tillkännagavs under Sir Keir Starmers regering. Verktyget gör vissa butikstyper till en indirekt markör för kriminalitet, där stängning blir en försiktighetsåtgärd som sätts in tidigt snarare än en sista åtgärd efter åtal.

De konservativa beskriver redan förslaget som en ny börda för seriösa företag. Skuggregeringens talesman för kommunfrågor, James Cleverly, säger enligt The Independent att Labours höjningar av företagsskatter på lokaler driver bort just de butiker som ministrarna säger sig vilja ha kvar, och varnar för att stramare planregler kan skada huvudgatorna ytterligare utan att kompenseras av stöd.

Regeringens närmaste steg är formellt: från nästa år ska nya butiker för elektroniska cigaretter behöva bygglov. De första verkliga måtten på reformen blir vilka butiker kommunerna stoppar – eller polisen stänger – och hur ofta de nya befogenheterna faktiskt används.