Jordbävning i västra Colombia dödar minst 224 personer

Minst 224 människor har dött i västra Colombia efter en jordbävning på magnitud 7,4 som enligt uppgifter återgivna av El País varade i omkring fyra minuter. Regeringen har utlyst nationellt katastrofläge. Skalvet, det kraftigaste i Colombia sedan 1979, kändes så långt bort som i Panama och Ecuador och följdes av dussintals efterskalv, uppger Colombias geologiska myndighet. Räddningsstyrkor fortsatte att söka i rasmassor i flera städer, samtidigt som myndigheterna varnade för att både dödstal och skador är preliminära.

Var skadorna uppstått är avgörande, eftersom flera administrativa nivåer och myndighetssystem träffas samtidigt. El País skriver att Pereira, i Colombias kafferegion, står för en stor del av dödsfallen, medan Cali – landets tredje största stad – drabbats hårt med rasade byggnader och störningar i samhällsservice. Quibdó, huvudstad i Chocó nära det uppgivna epicentret, hör till de värst drabbade orterna. Även Manizales och Armenia rapporterade ras, stängda flygplatser och avbrott i el och andra nyttigheter. I Cali införde lokala företrädare utegångsförbud och satte in militär i flera områden för att stödja räddningsinsatserna, ett tecken på att katastrofarbetet hanteras både som en logistisk uppgift och som en ordningsfråga.

Skalvet kom dessutom vid en besvärlig tidpunkt för statens handlingsförmåga. Det inträffade tre dagar efter att president Abelardo de la Espriella tillträtt, vilket gav den nya regeringen sitt första skarpa prov innan nyckelposter hunnit bemannas fullt ut. Enligt El País utlyste presidenten nationellt katastrofläge från Bogotá och sade att han personligen tar ledningen över insatsen. Han inrättade en nationell enhetlig ledningscentral och ytterligare ledningscentraler i Quibdó, Cali och Armenia. Ministrar skickades till de hårdast drabbade regionerna, men tidningen noterar att presidenten ännu inte hunnit byta ut cheferna för vissa centrala katastrofmyndigheter och att han aviserat att en ny chef ska utses för den nationella enheten för hantering av katastrofrisker.

El País beskriver också en problematisk övergång från den förra administrationen under Gustavo Petro, som enligt tidningen försvårade den tidiga responsen. Vid katastrofer blir dröjsmål snabbt konkreta: byggnader som inte genomsöks i tid, försörjningskedjor som inte samordnas och kommuner som tvingas improvisera med den auktoritet de kan uppbåda. När efterskalven fortsätter blir den praktiska frågan hur snabbt ledningscentralerna kan omsätta beslut och deklarationer i utrustning, tak över huvudet och sjukvård.

På tisdageftermiddagen uppger El País att presidenten reste med delar av regeringen till de drabbade områdena, samtidigt som räddningsarbetare i Cali fortsatte att gräva i raserade byggnader i jakt på överlevande.