Sverige

Spermiedonatorer saknas i hela Sverige

Fertilitetskliniker värvar via sociala medier enligt TT och Sahlgrenska efterlyser fler män, skattefinansierad vård får hantera bristen med köer och ransonering i stället för fler donatorer

Bilder

Många barnlösa står i kö, och behovet av spermadonatorer är stort.Bild: Jessica Gow/TT Många barnlösa står i kö, och behovet av spermadonatorer är stort.Bild: Jessica Gow/TT Jessica Gow/TT

En landsomfattande brist på spermiedonatorer förlänger köerna inom svensk fertilitetsvård, enligt en genomgång av TT som Barometern hänvisar till. Kliniker försöker i allt högre grad värva donatorer via sociala medier. På Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg beskriver läkaren Sara Malchau Lauesgaard hur man fortlöpande arbetar för att få fler män att donera.

Flaskhalsen märks dock inte främst i kontaktannonserna på nätet, utan i hur systemet fungerar när utbudet är knappt. När det saknas donatorer blir kön själva styrmekanismen: patienter väntar, mottagningar ransonerar tider och de praktiska alternativen krymper till dem som kan resa, vänta längre eller försöka sig fram mellan olika vårdgivare. I en skattefinansierad vårdmodell dämpas den prissignal som normalt skulle jämka samman utbud och efterfrågan; bristen syns i stället som tid, osäkerhet och ojämn tillgång. TT:s rapportering pekar på ett välkänt mönster i svensk vårdförsörjning, där kapacitetsproblem hanteras administrativt och allmänheten förväntas acceptera förseningar som ett normalt inslag.

Att man tar till sociala medier säger också något om vad de ordinarie kanalerna inte levererar. Om rekryteringen måste bedrivas som en kampanj antyder det att erbjudandet i sin nuvarande form – ersättning, bekvämlighet, integritet och de upplevda förpliktelser som följer med donation – inte står sig väl mot alternativen. Resultatet blir ett system som vilar på en liten krets villiga deltagare samtidigt som antalet personer som söker donatorsperma är högt. Därmed hamnar, som artikeln uttrycker det, ”många barnlösa” i väntelistor.

Bristen får följdverkningar som inte syns i en enskild mottagnings tidbok. Långa väntetider kan pressa patienter till tidskritiska beslut, öka trycket mellan regioner mot de kliniker som faktiskt har donatorer och sporra informella genvägar som flyttar risk från reglerad vård till privata upplägg. Samtidigt bär den offentliga sektorn ofta de senare kostnaderna när patienter ändå återkommer för provtagning, graviditetsvård eller komplikationer.

TT:s genomgång noterar en viss ökning av rekryteringsaktiviteten, men redovisar ingen motsvarande ökning av antalet tillgängliga donatorer. Tills vidare försöker fertilitetsvården alltså lösa ett utbudsproblem med verktyg för uppsökande information.

I Göteborg annonserar ett av landets största sjukhus efter donatorer på nätet. Väntelistorna består.