Europa

Grönland stoppar oljebolag från Texas efter otillåten landstigning av borrutrustning

Bolaget med kopplingar till Donald Trump tvingas skjuta upp första borrningen i Jameson Land och får skarp varning om för snäv miljöprövning, aktien faller över en tredjedel och tidigast möjliga start flyttas till vintern 2027

Bilder

Texas-based Greenland Energy had been just weeks away from sinking its first wells into the tundra of the remote Jameson Land region of Greenland. Photograph: Biosphoto/Alamy Texas-based Greenland Energy had been just weeks away from sinking its first wells into the tundra of the remote Jameson Land region of Greenland. Photograph: Biosphoto/Alamy Alamy

Grönlands regering har tvingat ett Texasbaserat oljebolag med kopplingar till Donald Trump att skjuta upp planerna på att borra sina första brunnar, efter att bolaget tagit iland utrustning utan tillstånd. Enligt The Guardian var företaget, Greenland Energy, bara veckor från att inleda borrning i området Jameson Land när myndigheterna utfärdade vad de kallade en ”kraftig varning” och slog fast att tillståndsprocessen inte kunde hinnas med i tid.

Tvisten påminner om att råvaruprojekt i Arktis inte bara handlar om geologi och kapitalmarknader, utan om blanketter, lokalt medgivande och möjligheten att bromsa ett projekt. Grönländska tjänstemän uppgav enligt The Guardian att tidplanen var för snäv för att hinna granska miljömässiga och sociala följder. Den planerade platsen ligger i ett skyddat våtmarksområde med sällsynta fåglar och myskoxar som lokala jägare är beroende av. Där uppstår en kollision mellan ett prospekteringsschema och sådana begränsningar som blir verkligt kännbara först när maskinerna redan står på stranden.

Fördröjningen hamnar dessutom mitt i en större politisk kampanj där Grönland behandlas som en strategisk tillgång snarare än ett självstyrande område. Trump har tidigare hotat att köpa Grönland av Danmark, ta det med militära medel eller förhandla fram ett avtal för att lägga beslag på det, skriver The Guardian. I maj förutspådde Louisianas guvernör Jeff Landry, som beskrivs som Trumps sändebud till Grönland, att oljeutvinning kunde börja inom tio månader och hävdade att olja under Grönland skulle kunna lindra en energikris som orsakats av USA:s angrepp på Iran. Landry har sagt att hans mål är att ”göra Grönland till en del av USA” – ett ordval som gör en privat borrplan till ett ombud för suveränitetsfrågan.

För bolaget är drivkrafterna enkla: agera snabbt, visa framåtrörelse och hålla investerarna kvar. Greenland Energy bildades i fjol och uppgav enligt The Guardian att man skulle lägga 60 miljoner dollar, insamlade från investerare, på borrning i utbyte mot en majoritetsandel i projektet. Verkställande direktören Robert Price påstod att det kan finnas olja värd 1 000 miljarder dollar under Jameson Land. Aktieägarna ska ha hoppats på en ”Trump-uppgång” – ett presidentstöd som kunde lyfta aktiekursen – tills uppskjutandet sänkte aktien med mer än en tredjedel.

Tillståndsverkligheten är långsammare än den politiska retoriken. Grönland slutade utfärda nya licenser för olja och gas 2021, men den brittiska partnern i projektet, 80 Mile, har fortfarande prospekteringslicenser som beviljades före kursändringen. 80 Mile sade att fördröjningen speglade behovet av att slutföra tillstånd och myndighetsgodkännanden. Greenland Energy uppgav att den tidigaste möjliga borrstarten nu är vintern 2027 – en tidplan som sträcker sig långt bortom kampanjutspel och in i en väntan där investerare, entreprenörer och lokalsamhällen hinner ompröva vad de faktiskt åtar sig.

Greenland Energy har sagt att satsningen ”inte har något att göra med amerikansk annektering”. Borrutrustningen anlände ändå i juli utan tillstånd, och Grönlands regering sade ändå att den inte kan godkänna borrning enligt bolagets tidplan.