Brittisk ekonomi växer långsammare när energichocken slår mot kostnader

Storbritanniens ekonomi växte med 0,4 procent under de tre månaderna fram till juni, enligt landets statistikmyndighet. Det är en tydlig inbromsning från föregående kvartals 0,6 procent. Industriproduktionen stod stilla, medan tjänster och byggande ökade. Samtidigt rapporterar The Guardian att juni månad ensam gav 0,3 procents tillväxt – mer än ekonomerna räknat med – i en månad då hushållen fortfarande var skyddade av det statliga pristaket på energi.

Pristaket tog inte bort kostnadschocken utan sköt den framför sig. Analytiker som tidningen hänvisar till väntar sig att högre olje- och gaspriser, i spåren av kriget med Iran, kommer att tynga tillväxten under resten av 2026. Pristaket höjdes dessutom med 13 procent i juli, alltså efter den period som mättes. Det ger ett välbekant mönster: de officiella tillväxtsiffrorna kan se stabila ut samtidigt som hushållens och företagens kostnadsnivåer i tysthet ställs om, och räkningen kommer senare via elräkningar och räntor.

Sammansättningen av tillväxten visar var ekonomin förmår ta smällen – och var den inte gör det. Tjänstesektorn ökade med 0,5 procent under kvartalet, och delområdet information och kommunikation steg med 2,7 procent, drivet av datorprogrammering. Byggandet ökade med 0,3 procent. Men tillverkning och energisektor var oförändrade. Det innebär att de handlingsbara och energikrävande delarna av ekonomin har sämre fart just när importerad energi blir dyrare.

När geopolitiska störningar blir till inhemska resultaträkningar brukar företagen reagera innan politiken hinner ikapp. Brittiska handelskammare varnar, enligt tidningen, för att konfliktens kostnadsökningar ”kväver” den långsiktiga tillväxten – en sorts varningssignal som ofta kommer före att investeringar skärs ned eller skjuts upp. Samtidigt väntas inflationen stiga. Julisiffra spås hamna över junis 2,6 procent när högre elräkningar slår igenom. Om inflationen biter sig fast ökar trycket på Bank of England att hålla räntan högre, vilket gör en energichock till en finansieringschock för bolån och företagslån.

Det politiska systemet svarar med de verktyg som återstår: flytta skatter och justera stöd till räkningar. The Guardian skriver att finansministern förbereder en budget senare i år, medan Andy Burnham har aviserat en sänkning av mervärdesskatten på elräkningar och argumenterat för bredare stöd. Varje ingrepp avgör vem som betalar och när, men det ändrar inte det grundläggande beroendet av energiflöden som kan störas långt från brittiska farvatten.

Kvartalets tillväxtsiffra publicerades innan hushållen såg julis höjning av pristaket i sina räkningar. Statistikserierna kommer att registrera den förändringen först i senare månader – en betalning i taget.