Trump inför nya dröntullar på import

På torsdagen undertecknade president Donald Trump en proklamation som inför nya tullar på importerade drönare och drönarkomponenter, även från länder som normalt räknas som amerikanska allierade, rapporterar Global News. Åtgärden innebär en tull på 100 procent av varans värde för drönare av viss storlek eller med vissa förmågor som beskrivs som känsliga ur nationell säkerhetssynpunkt, samt 25 procent för mindre drönare. Vita huset uppger att tullarna börjar gälla om 21 dagar, medan vissa tidsfrister för komponenter skjuts fram till 180 dagar.

Motiveringen handlar mindre om konsumentskydd och mer om industriberoende. Enligt Global News har handelsminister Howard Lutnick utrett effekterna av import av obemannade flygsystem och dragit slutsatsen att importandelen är ”betydande” och att USA är ”för beroende” av utländska källor för drönare och delar. Proklamationen hävdar också att vissa utlandsproducerade system innebär risker för säkerhet och trygghet, samtidigt som den inhemska industrin inte tillverkar tillräckligt många drönare för att möta säkerhetsbehoven.

Det som gör beslutet ekonomiskt besvärligt är vilka som omfattas. Global News uppger att en tull på 15 procent ska gälla för drönare och komponenter från Europeiska unionen, Japan, Liechtenstein, Sydkorea, Schweiz och Taiwan, medan drönare från Storbritannien får 10 procent. Det är ett brett grepp över just de leverantörer som amerikanska tillverkare och myndigheter ofta använder för komponenter, provningsutrustning och specialiserade delsystem. När tullar införs med kort varsel brukar köpare tidigarelägga beställningar och därefter pausa inköp medan man försöker reda ut om avtal kan omförhandlas. Den sortens avbrott slår typiskt först mot mindre systemintegratörer och tjänsteföretag, som har svagare förhandlingsläge och mindre buffertar.

Proklamationen tycks vilja skilja mellan ”känsliga” drönare och övriga, men gränsdragningen sker efter storlek och förmågor snarare än genom en tydlig regel om ursprungsland. Det flyttar efterlevnadskostnaderna till importörer, distributörer och slutkunder som måste dokumentera vad som kvalificerar, och det skapar incitament för leverantörer att konstruera om produkter så att de hamnar i lägre tullklasser. Global News noterar dessutom att vissa produkter som försvarsdepartementet har godkänt för undantag från den federala kommunikationsmyndighetens ”täckta lista” inom 20 dagar från undertecknandet inte skulle omfattas av de nya tullarna förrän 180 dagar efter undertecknandet. Där uppstår ett parallellt spår där regelstatus i praktiken kan bli ett verktyg för prissättning.

För allierade blir den omedelbara frågan om tullarna är ett tillfälligt förhandlingsvapen eller en varaktig extraskatt som byggs in i upphandlingar. För amerikanska köpare är den praktiska frågan enklare: kan inhemsk produktion byggas ut tillräckligt snabbt för att ersätta importerade system utan att kostnaderna stiger eller leveranstiderna drar iväg? Vita huset säger att den amerikanska industrin i dag inte kan möta säkerhetsbehoven.

Tullarna ska börja gälla om 21 dagar. Den inhemska industrin förväntas täppa till luckan på samma tidtabell.