Nigel Farage bojkottar rösträkningen i fyllnadsvalet i Clacton
Utropar seger från Farage Fest och hänvisar till polisvarning om störningar, en enmansmatch blir prövning av om politiska ritualer fortfarande betyder något
Bilder
Ian Davidson, chief executive of Tendring District Council, posting the Statement of Persons Nominated for the Clacton by-election, at the town hall (PA Media)
PA Media
Nigel Farage valde att inte närvara när resultatet i fyllnadsvalet i Clacton skulle kungöras medan rösterna räknades. I stället utropade han en ”överväldigande” seger från ett arrangemang på Essex landsbygd som marknadsfördes som ”Farage Fest”. Enligt The Independent motiverade Farage frånvaron med att han inte ville bli ”förödmjukad av inga alls”, medan Evening Standard skriver att han hänvisade till råd från Essexpolisen om en ”organiserad kampanj” för att ”störa och förnedra resultatet”. Rösträkningen skedde i Clacton Leisure Centre under vad den tillförordnade valförrättaren, Tendring District Councils kommundirektör Ian Davidson, kallade en ”kraftfull polisinsats”.
Själva fyllnadsvalet var politiskt egendomligt: Farage avgick och ställde sedan omedelbart upp för omval. De stora partierna bojkottade dessutom valet, vilket lämnade ett fält fyllt av småkandidater och en satirisk utmanare, Count Binface. I sitt segertal hävdade Farage att omröstningen var en tillrättavisning av ”det politiska etablissemanget” och att han, enligt Standard, fått fler röster än när han vann mandatet i parlamentsvalet 2024. The Independent noterar att han kopplade valet till granskningen av sin ekonomi och menade att segerns storlek skulle rättfärdiga både hans avgång och beslutet att ställa upp igen.
Det som normalt är en formell rutin—kandidater som står på en scen medan valförrättaren läser upp siffror—blev nu själva huvudfrågan, eftersom det är en av få platser i brittisk politik där slagord möter offentlig huvudräkning. Farages förklaring pendlar mellan säkerhet och status: han hänvisade till polisens varning om störningar, men talade också om att vägra bli förnedrad vid kungörandet. Davidson betonade å sin sida att närvaro är kandidatens eget val, samtidigt som han insisterade på att räkningen skulle kunna genomföras tryggt.
Bojkotten från Labour, Konservativa partiet och Liberaldemokraterna tog bort det vanliga trycket som annars tvingar kandidater att tävla i att få folk till vallokalerna och driva lokala sakfrågor. I stället uppstod en folkomröstningslik stämning där den starkaste berättelsen kan dominera. Farages påstående att valarbetare från flera partier stött Count Binface som ”enpartiets” kandidat visar hur lätt ett val med svag konkurrens kan paketeras om till en större berättelse om missnöje, även när valsedeln är full av namn men valet ändå inte är en verklig kamp.
I Clacton blev både polisnärvaron och den tomma platsen vid kungörandet en del av budskapet. Rösterna räknades vidare i idrotts- och fritidsanläggningen medan den kandidat som starkast förknippas med mandatet höll sig flera kilometer därifrån.
Valförrättaren uppgav att räkningen skulle fortsätta ”på ett säkert och tryggt sätt”. Farage sade att han inte tänkte stå på scenen när resultatet lästes upp.