Latinamerika

Minst 281 döda efter jordbävning i Colombia

Skalv mellan Chocó och Valle del Cauca river hundratals byggnader och lämnar 379 saknade, ny president försöker leda räddning samtidigt som landet öppnar för amerikanska militäroperationer

Bilder

Hegseth says Colombia has authorized US military operations on its territory to combat ‘narco-terrorism’ Hegseth says Colombia has authorized US military operations on its territory to combat ‘narco-terrorism’ english.elpais.com

Minst 281 människor har dödats och 379 saknas efter en jordbävning på 7,4 som slog till mellan departementen Chocó och Valle del Cauca, uppger Colombias regering. President Abelardo de la Espriellas kansli rapporterar också nära 4 000 skadade och att tiotusentals familjer drabbats, samtidigt som räddningsstyrkor fortsätter att dra fram överlevande ur raserade byggnader.

Colombia ligger på tre tektoniska plattor och registrerar tiotusentals skakningar i månaden, de flesta för svaga för att märkas. Det som gör vanlig geologi till massdöd är i stället byggkvalitet, befolkningstäthet och hur snabbt en central stat kan flytta in utrustning, pengar och beslutskraft i skadade kommuner. El País rapporterade tidiga ras i Cali och stora förluster kring Pereira, där lokala företrädare varnade för människor instängda i konstruktioner som föll på några minuter. BNO News, med siffror från presidenten, beskrev tusentals skadade eller förstörda bostäder, över hundra kollapsade byggnader och skador som drabbar skolor, vårdinrättningar och flygplatser – just den infrastruktur som en räddningsinsats är beroende av.

Den politiska kalendern har dessutom krympt handlingsutrymmet. De la Espriella tillträdde bara dagar före jordbävningen och kommunicerade inledningsvis via sociala medier medan ett samordnat ledningscentrum sattes upp för att leda insatsen, enligt El País. I ett sådant läge handlar undantagstillstånd inte bara om anslag, utan om vem som kan ta maskiner i anspråk, sätta upphandlingsregler åt sidan och beordra evakueringar när lokala förvaltningar redan är överkörda av verkligheten.

Samtidigt öppnar Bogotá en andra front. USA:s försvarsminister Pete Hegseth sade att Colombia har godkänt gemensamma amerikansk-colombianska militära operationer på colombianskt territorium för att bekämpa det Washington kallar ”narkoterrorism”, rapporterade El País från Panama City. Kritiker i Colombia menar att senaten enligt grundlagen måste godkänna utländska truppers transit, vilket gör ett säkerhetssamarbete till en inrikes juridisk strid. Hegseth beskrev samarbetet som ett sätt att slå mot väpnade grupper i hela Colombia, medan den nya regeringen framställer närmare band till Washington som en del av sitt mandat.

På en vecka har Colombia därmed ställts inför två kostsamma uppgifter samtidigt: att återuppbygga sönderslagna städer och att trappa upp ett långvarigt krig mot väpnade nätverk. För staten blir detta en klassisk prioriteringskonflikt: varje krona, helikopter och ingenjörstimme som binds i säkerhetsoperationer är resurser som inte kan användas för att få fram vatten, sjukvård, tillfälliga bostäder och fungerande transporter. Och i ett system där beslut och pengar koncentreras till huvudstaden skapas också ett incitament att använda krisen för att flytta mer makt uppåt – oavsett om det gör hjälparbetet snabbare på marken.

Regeringens senaste dödssiffror kom samtidigt som myndigheter varnade för att chanserna att hitta människor vid liv minskar för varje dag som går.