Sydkoreas president Lee vill inleda formella fredssamtal med Nordkorea
Föreslår ersätta vapenstilleståndet från Koreakriget med en fredsordning och kalla det riskhantering, Pyongyang avvisar närmanden och beskriver Seoul som mest fientliga staten
Bilder
South Korean president Lee Jae Myung speaks at a ceremony to celebrate the 81st anniversary of Korea’s liberation from Japanese colonial rule. Photograph: Lee Jin-Man/EPA
theguardian.com
Sydkoreas president Lee Jae Myung vill inleda formella samtal med Nordkorea för att ersätta vapenstilleståndet på Koreahalvön med det han kallar en ”fredsordning”, rapporterar Reuters. I ett tal på årsdagen av Koreas befrielse från japanskt kolonialstyre sade Lee att de två koreanska staterna bör sätta sig ned för att söka fredlig samexistens. Kriget 1950–53 avslutades med eldupphör, inte med fredsavtal, vilket innebär att ett formellt krigstillstånd alltjämt består, samtidigt som gränsen har stelnat till en av världens mest militariserade.
Lee presenterar förslaget som riskhantering. Enligt Reuters sade han att Seoul vill bygga in ”skyddsmekanismer” för att förebygga konflikt och vidta ”förebyggande och uthålliga” åtgärder för att minska spänningarna. Men varje steg mot en krigsavslutande deklaration krockar med en enkel asymmetri: Sydkorea erbjuder en process, medan Nordkorea hittills har erbjudit avstånd. Reuters noterar att relationerna är frusna, att Pyongyang har avvisat Lees inviter, och att Kim Jong-un har övergett regimens gamla återföreningslinje, samtidigt som han kallat Sydkorea sin ”mest fientliga stat” och beordrat starkare försvar vid fronten.
Utanför aktörerna har i sin tur andra drivkrafter. För Seoul kan en fredsram minska risken för felbedömningar i en region där rutinövningar och robotprov lätt kan tolkas som förberedelser för ett första slag. För Washington minskar en stabil halvö risken att en lokal incident tvingar fram ett större militärt åtagande, men den kan också försvåra logiken bakom permanent beredskap som bär upp gemensamma övningar och basering. För Peking kan en upptining som försvagar argumenten för utökad USA-ledd militär samordning i nordöstra Asien vara användbar, även om Nordkoreas kärnvapenprogram lämnas orört.
Lee antydde, enligt Reuters, att samtalen kan omfatta åtgärder för att begränsa Pyongyangs kärnvapenförmåga, men det är just den fråga där tidigare diplomati gång på gång har kört fast. Nordkorea har kritiserat Seouls plan på kärnkraftsdrivna ubåtar och fördömt gemensamma amerikansk–sydkoreanska övningar som provokationer—ståndpunkter som gör att rutinmässig alliansverksamhet kan användas som påtryckningsmedel. En ”fredsordning” utan förhandlade tak för vapen och truppuppställningar riskerar att bli ett nytt namn på samma låsning, samtidigt som båda sidor får nya formuleringar att använda i propagandan.
I samma tal berörde Lee även relationen till Japan. Han uppmanade till en hållning som konfronterar det förflutna men inte stänger framtiden, och sade enligt Reuters att han hoppas kunna inleda en ny era av fred och välstånd med Tokyo som en ”nära granne”. Den kopplingen är inte slumpmässig: varje initiativ kring Koreahalvön är lättare att sälja när Seoul kan visa att man minskar friktionen även på andra håll.
Nordkorea har inte signalerat att man tänker acceptera Lees inbjudan. Tills vidare är Koreakriget avslutat av papper som stoppar skjutandet, inte av ett fördrag som avslutar kriget.