Politik

Brittiska hushåll får högre energiräkningar i juli

Ofgem höjer pristaket och inflationen väntas stiga när Bank of England väger räntebesked, regeringen lovar momssänkning i oktober men räkningarna höjs nu och nästa års tågbiljetter kan följa efter

Bilder

Economists said a rise in inflation was likely after the energy regulator lifted its cap on household gas and electricity bills in July. Photograph: Jacob King/PA Economists said a rise in inflation was likely after the energy regulator lifted its cap on household gas and electricity bills in July. Photograph: Jacob King/PA theguardian.com
It is hoped the fall in petrol and diesel prices could partly offset the rise in energy bills. Photograph: Andy Rain/EPA It is hoped the fall in petrol and diesel prices could partly offset the rise in energy bills. Photograph: Andy Rain/EPA theguardian.com
What impact will July’s energy price hike have on UK inflation figures? What impact will July’s energy price hike have on UK inflation figures? independent.co.uk

De brittiska hushållens energiräkningar steg åter i juli sedan tillsynsmyndigheten Ofgem höjt sitt pristak. Enligt ekonomer lär det pressa upp inflationen igen precis när Bank of England väger sitt nästa räntebesked. The Guardian skriver att bedömare räknar med att konsumentprisindex stiger till omkring 2,9 procent i juli från 2,6 procent i juni, där energin blir den tydligaste drivkraften efter månader av avtagande prisökningar.

Politiskt är läget besvärligt för Andy Burnhams nya regering, eftersom det som faktiskt rörde sig – Ofgems pristak – ligger i en reglerad marknad som är byggd för att jämna ut pristoppar snarare än att stoppa dem. Enligt The Guardian har ministrar aviserat åtgärder för att mildra smällen, bland annat en sänkning av mervärdesskatten på elräkningar från oktober. Bank of England har samtidigt sagt att både momsändringen och ett pristak på bussbiljetter bara skulle sänka den samlade inflationen marginellt. The Independent tillägger att investerare och ekonomer inte bara följer konsumentprisindex utan även detaljhandelsprisindex, eftersom det påverkar nästa års beräkning av tågtaxor – en administrativ kedja som gör en månads inflationssiffra till en framtida hushållskostnad.

Bakom de brittiska siffrorna ligger en global energichock kopplad till kriget mot Iran. The Guardian beskriver ”chockvågor” genom energimarknaderna och varnar för att effekterna kan bli tyngre under årets andra hälft efter höjningen av pristaket. The Independent pekar på risken att högre energikostnader består in i vintern, samtidigt som varmt väder och torka skadar skördar och driver upp matpriserna, vilket förlänger pressen bortom el och gas. För centralbanken blir kombinationen känslig: om energin lyfter inflationen medan löneökningstakten bromsar, slår räntehöjningar mot hushåll som redan betalar mer för nödvändigheter. Men att ligga stilla med räntan lämnar beslutsfattarna blottade om inflationsförväntningarna glider.

Storbritanniens senaste tillväxt tar inte bort begränsningen. The Guardian noterar att ekonomin växte under första halvåret 2026 i den snabbaste takten inom gruppen av sju, samtidigt som inflationsbanan hade varit på väg mot målet på 2 procent innan den konfliktutlösta volatiliteten kom tillbaka. I praktiken fungerar pristaket som en schemalagd omställning som översätter grossistmarknadens rörelser till hushållens räkningar enligt en tidsplan som hushållen inte kan förhandla om. Politiken om ”hjälp” kommer sedan som små motdrag, ofta med månader av fördröjning.

Nästa inflationsutfall visar om höjningen av pristaket gav den effekt som bedömare väntar. Själva räkningarna har redan blivit högre, oavsett vad Bank of England beslutar i september.